Att vara ung och lovande är attraktivt i många branscher. Mer attraktivt än trygg och erfaren. Programmering är inget undantag. Tvärtom verkar programmering sticka ut som en bransch med ”extrem ungdomsfixering”. Det menar Jakob Svensson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, som står bakom boken ”Digital Ageism: How it Operates and Approaches to Tackeling it”. Han har tillsammans med kollegorna Andrea Rosales och Mireia Fernández-Ardèvol djupintervjuat programmerare världen över.
”Äldre får inte jobb som programmerare”, säger han i ett pressmeddelande.
”Det fanns ett rykte när jag gjorde intervjuer i Silicon Valley, att är man över 30 får man inte jobb på Google. Man går från att vara ung och lovande tills man i 35-årsåldern betraktas som gammal. Det finns liksom ingen medelålder.”
Riskerna med åldersdiskrimineringen inom tech är inte bara att människor fördomsfullt sållas bort, menar forskarna. Riskerna är att produkterna blir skeva.
”Om det bara är unga människor som designar den nya teknologin, får vi också teknologier som är anpassade för de unga”, säger Jakob Svensson.
Han ser andra risker kopplade till de stora problem som världen står inför och som det ska tas fram tekniska lösningar för – som klimatkrisen och ifrågasättandet av demokratin.
Det som talar för att trenden möjligtvis är på väg att förändras är att innovatörerna från början av 00-talet, som Mark Zuckerberg, själva börjar bli medelålders, säger Jakob Svensson. Den stora frågan är om de kommer bli förbisprungna av en ny hungrig generation, säger professorn.