Klädd i svarta jeans och blå tröja intog Peter Sunde scenen tillsammans med Eyeos nya pr-chef Laura S. Dornheim. 

På nätkonferensen Re:publica inledde duon den 3 maj lanseringen av det gemensamma projektet Flattr plus, en tjänst som ska ge medier och innehållsskapare betalt för innehåll på internet. 

Han är känd som en av fildelningssajten The Pirate Bays grundare, och har varit kandidat för det finska Piratpartiet. Hon har kandiderat för Piratpartiet i Tyskland och jobbar nu för adblockerjätten Eyeo.

Alliansen blev snabbt en världsnyhet. Wall Street Journal, Techcrunch och Wired berättade även att Eyeo köpt in sig i Flattr, för en okänd summa. 

Nu kan Breakit avslöja att det rörde sig om 300.000 euro, motsvarande 2,8 miljoner kronor. Investeringen sker via konvertibler, skuldbrev som kan omvandlas till preferensaktier senast 1 januari 2018. Detta enligt dokument som nyligen registrerades hos Bolagsverket.

”De har gått in med en konvertibel. Men de går främst in med sin publik och användarbas. Eyeo satsar fullt ut på detta”, säger Linus Olsson, vd och medgrundare av Flattr. 

 

Fienden vill bli partner

En och annan mediechef lär se med välgrundad skepsis på när piraten Peter Sunde, efter att ha skakat galler för sin inblandning i The Pirate Bay, nu kliver fram som mediebranschens frälsare.

Men samtidigt är det just det som är målet: att med hjälp av tjänsten Flattr kunna skapa en hållbar finansiering för innehåll på internet. 

”Nu ger vi oss på de stora publicisterna och försöker lösa ett stort problem för dem”, säger Linus Olsson.

Adblockers, mjukvara som tar bort alla annonser från sajter, är i dag den digitala mediebranschens röda skynke. Enligt en färsk studie från Juniper research kan adblockers kosta digitala publicister 225 miljarder kronor 2020.

Speciellt hatat, eller fruktat, är det tyska företaget Eyeo. Samma bolag som har investerat i Pirate Bay-grundarens startup. Eyeos tjänst ”Adblock plus” installeras gratis med några få klick som ett tillägg till din webbläsare – och låter dig njuta av internet utan annonser.

Samtidigt bidrar du till att sajterna, vars innehåll du vill åt, tappar möjligheten att finansiera sitt innehåll. 

Eyeo har också nyligen börjat tjäna pengar – på att visa reklam för sina adblocker-användare. Det sker via ”acceptable ads”, där vissa mediers annonser släpps igenom. För det tar Eyeo omkring 30 procent av intäkterna som genereras , vilket skulle kunna tolkas som att Eyeo agerar som en utpressare med hjälp av sina 100 miljoner aktiva adblocker-användare.

Det faller nu på Linus Olsson, en 38-årig medieproducent uppvuxen ”i samma IRC-kanal” som Peter Sunde, att övertyga publicisterna att hoppa på.

Och att avgöra om Flattr ska bli hatade eller älskade. 

”Det finns de som inte gillar oss för att vi jobbar tillsammans med Eyeo, och det finns de som tycker tvärtom. De som ser att problemet är annonsblockerare, och att halva slaget är vunnet om de kan få folk att betala för innehållet”, säger Linus Olsson.

 

Slog igenom med Wikileaks

För den som kan sin historia är Flattr långt ifrån någon ny startup. Redan i kölvattnet av Wikileaks stora diplomatläcka 2010 fick Flattr sitt publika genombrott.

Ni minns kanske avslöjadet att USA såg vår dåvarande utrikesminister Carl Bildt som ”a medium size dog with big dog attitude”?

Visa och Mastercard ströp i samband med den läckan möjligheten att donera pengar till Wikileaks. Flattr gjorde däremot inte det – och fick massiv PR genom att helt enkelt fortsätta erbjuda ett sätt att stödja Julian Assanges visselblåsarplattform. 

”Vi gjorde egentligen ingenting. Det var det som blev nyheten, när alla andra slutade. Det var kaotiskt”, minns Linus Olsson. 

Och inledningsvis såg det onekligen bra ut för bolaget. Flattr fick bland annat stöd av av statliga Vinnova, och 2012 plockade bolaget in 14 miljoner kronor i riskkapital till en värdering på 88 miljoner kronor.

Den brittiska affärsängeln Federico Pirzio-Biroli och fonden Passion Capital fanns bland investerarna. 

Idén bakom den ursprungliga tjänsten Flattr är enkel. Användarna bestämmer en månatlig budget. På andra sidan lägger innehållsägaren till en ”Flattr-knapp”. Med ett knapptryck kan användarna sedan stödja, eller ”flattra”, det innehåll de gillar. Varje knapptryck allokerar en del av den månatliga budgeten. 

”Det var innan Facebooks like-knapp fanns. Senare kom liknelsen ett slags like-knapp för pengar väldigt naturligt”, säger Linus Olsson. 

Men den enkla pitchen till trots – framgångarna uteblev. Flattr går inte ut med några siffror, men tjänsten står av allt att döma och stampar.

Affärsmodellen ser ut som följer: 90 procent av intäkterna går till innehållsskaparna. Flattr, eventuella partners och betallösningsaktörerna delar på resten.

2014 omsatte Flattr blott 1 miljon kronor. Om vi antar att Flattr behåller 5 procent innebär det att maximalt 20 miljoner kronor flattrades under året. 

”Det fungerar inte i den skalan vi vill. Den tekniska integration som ändå krävs gör att det skapas små trösklar som tillsammans gör att man inte orkar, eller glömmer bort”, säger Linus Olsson och fortsätter:

”Vi har letat efter en bättre lösning”. 

Den lösningen hoppas Linus Olsson nu ska vara här. 

Ska göra pengar av surfande

Flattr plus heter den nya tjänsten, som ännu inte är släppt. Den ska vara enklare, helt styrd av algoritmer och fungera som ett webbläsartillägg.

”Läget som det ser ut nu hänger väldigt mycket ihop med adblockers och hur man ska kunna finansiera innehåll när folk inte ser annonser. Något måste göras, det är alla överens om”, säger Linus Olsson. 

I Sverige ligger de kommersiella medierna i startgroparna för en samlad motoffensiv. Målet är att få folk att avinstallera sina annonsblockerare, eller i alla fall stoppa tillväxten. Olika undersökningar ger olika svar. Men mellan 20-40 procent av svenskarna bedöms använda adblockers, främst på desktop. 

”Det är ett krig som ingen kan vinna. Mediehusen som tror att de kan göra en motoffensiv har inte fattat hur internet fungerar”, säger Linus Olsson.

Och det är här Flattr vill kliva in. 

I samarbete med kontroversiella adblocker-leverantören Eyeo – som till och med dragits till rätten av mediehus i Tyskland – vill Flattr nu bli mediebranschens svar på Spotify: En aktör som kommer in från sidan och kan presentera en lösning på svårigheten med att ta betalt på internet. 

Flattr plus-programvaran registrerar automatiskt ditt surfande. Du som användare bestämmer hur mycket du vill betala för innehåll varje månad. Via en algoritm som tar hänsyn till hur du interagerar med innehållet fördelas sedan pengarna automatiskt - för de medier, bloggare, poddare och youtubers som beslutar sig för att hoppa på det vill säga.  

”Vi är övertygade om att folk vill stödja bra journalistik. Samtidigt finns en stor grupp kreatörer som inte har någon monetariseringsmodell. Vi vill lösa båda delarna”, säger Linus Olsson

Han vill inte uppge vilka aktörer som Flattr för en dialog med, men säger att Flattr jobbar för att få in de stora svenska mediehusen. 

”Dialogen går bra, så länge som någon inte har bestämt sig för att Eyeo är onda”, säger Linus Olsson.

Ambitionen från Eyeos sida är hög. Målet är att ha 10 miljoner användare, som bidrar med 5 dollar per månad. Lyckas man innebär det 600 miljoner dollar per år, varav 90 procent ska gå till innehållsskaparen. Resten går till Flattr.

”Jag tror att det kan vara svårt att konvertera 10 procent (av Adblock plus användare, reds amn.), men det är inte omöjligt”, säger Linus Olsson. 

För att övertyga medierna om att ex-piraten Peter Sunde nu är deras vän lovar Flattr att tjänsten inte ska användas som ett rekryteringsverktyg till Adblock plus. 

Flattr plus blir till en början fristående. Användaren behöver inte använda Adblock plus och medierna behöver inte vara med i acceptable ads-programmet. 

”Tanken är att vi sen ska integreras i Adblock plus för att det ska bli så enkelt som möjligt”, säger Linus Olsson.

Nu börjar de forna Lidköpingsborna Peter Sundes och Linus Olssons kamp för en hållbar finanisering av internet. Frågan är om inte adblock-spöket redan har skapat en klyfta som är alltför svåröverbryggbar. 

Was going to read an article about @flattrplus on WSJ, and was met with this. Happy to help fixing that annoyance. pic.twitter.com/rgB5Q3GMkl

— Peter Sunde (@brokep) 3 maj 2016