Det är nog få som har missat att konkurserna har avlöst varandra i startupsfären den senaste tiden. Gardenize, Storekey och Memmo är några av bolagen som tvingats lägga ner. De är långt ifrån ensamma. Antalet konkurser i Sverige ligger på den högsta nivån på tio år. I september kom siffror från kreditföretaget UC som visar att konkurserna under årets första åtta månader ökade med 35 procent jämfört med samma period förra året. Konkursförvaltaren Jenny Hildén, som jobbar på Advokatbyrån Walthon, har träffat många entreprenörer som ansökt om konkurs, både nu och tidigare. “Oftast är de väldigt lättade. De har tagit ett beslut som har tyngt dem länge, de har gått och grubblat och försökt hitta lösningar för att rädda sin verksamhet. Det är också vanligt att de blivit utskällda av leverantörer och andra fordringsägare under en lång period när de inte kunnat betala fakturorna i tid”, säger hon och fortsätter: “Så jag upplever oftast att de är lättade när konkursbeslutet väl meddelas och konkursförvaltaren tar över rodret och dialogerna med alla fordringsägare. Men såklart kan det vara jobbigt, inte minst för anställda som kanske inte har haft den här kännedomen innan”, säger Jenny Hildén. Även då en konkurs kan göra ont menar hon att det gäller att göra det bästa av det. “Bara för att ett bolag går i konkurs är inte allting förgäves. Det kan finnas många värden att rädda, immateriella rättigheter som går att sälja, eller delar av verksamheten som har gått bra men inte kunnat bära resten av företaget. Det går även att rekonstruera ett bolag genom konkurs och det finns inget som hindrar att tidigare ställföreträdare, eller andra intressenter, kan köpa ut de bra delarna och därigenom skapa nya arbetstillfällen.” Hon har fler tips. När det börjar knaka i fogarna hos bolag och rädslan för konkurs ger sig tillkänna är det viktigt att vara proaktiv. “Många stoppar gärna huvudet i sanden när det går dåligt. Som företagsledare är det viktigt att se om sitt hus innan man måste lämna in en konkursansökan, att söka hjälp i tid. Då kan det finnas flera verktyg man kan använda för att undgå konkurs. Mitt bästa råd är att söka professionell hjälp så snart det börjar svaja”, säger Jenny Hildén. Julia Delin, tillika vd på Handelshögskolan inkubator, skrev nyligen i en krönika att det är alldeles för få entreprenörer hoppar upp på hästen igen efter en konkurs. Det är inte deras fel, menar hon, utan pekar ut den svenska kulturen som skurken i dramat. “Istället för att beklaga borde vi istället hylla konkurserna och fråga ‘vad kommer du starta härnäst?’”, skriver hon. Jenny Hildén är inne på samma spår. Trots att konkurs är långt ifrån ovanligt menar hon att det fortfarande finns ett stigma kopplat till det och att en konkurs många gånger klassas som ett misslyckande. “Det är helt annorlunda i USA. Där är det nästan som en del av en företagares livscykel att någon gång gå igenom ett konkursförfarande. Men här är det fortfarande stigmatiserat.” Varför tror du att det är så? “Man har inte nått målen man har satt upp. Ofta handlar målen om att man ska omsätta si och så mycket, snarare än att utvecklas. Bland entreprenörer är det många som går i konkurs och det är en del av vår samhällsutveckling. Man måste ju ha bolag som går i konkurs annars är det ingen som försöker. Men som alla stigman är det svårt att tvätta bort.” Jenny Hildén menar att entreprenörer absolut inte ska se konkurs som ett misslyckande. “Om man är rädd för att gå i konkurs och av den anledningen inte startar bolag så hämmar det hela samhällsutvecklingen. Och det vore bedrövligt om det var så”, säger hon. “Det är fantastiskt att det finns så många modiga entreprenörer som är villiga att satsa. Annars hade svenska företag och entreprenörer aldrig varit så i framkant i många branscher som vi är idag. Så en konkurs kan vara ett nödvändigt ont.”
