Paradox interactive som bland annat har släppt succéspelet Cities: Skylines förbereder just nu en notering på Stockholmsbörsens First North-lista.
Att gå till börsen kostar vanligtvis rejält med pengar när aktiemäklare och finansiella rådgivare ska ha betalt. Paradox har dock lyckats få ner priset för noteringen rejält.
Totalt kostar Paradox notering 2,5 miljoner kronor, pengar som enligt prospektet har gått till revisorer, juridiska ombud, marknadsföring, framtagande av själva prospektet och kostnader till börsoperatören Nasdaq.
“Vi har valt att göra det på ett okonventionellt sätt, med leverantörer som är fokuserade på att leverera mer kostnadseffektivt”, säger bolagets finansdirektör Andras Valjok.
Samma sak gjorde Google vid sin notering 2004 - då sökjätten valde bort förfarandet där investmentbanker manuellt "säljer in" aktier till större placerare. I stället genomfördes Googles börsdebut genom ett digitalt auktionsförfarande.
Paradox erbjuder delvis sina aktier via Pepins, en plattform för gräsrotsfinansiering av aktiekapital, och har tagit hjälp av nätbanken Avanza inför noteringen.
Flera personer i Paradox ledningsgrupp är delägare i Pepins, men enligt Andras Valjok innebär det inte att Paradox har fått något rabatterat pris för kampanjen.
Han tror att noteringen skulle ha kostat mer om bolaget hade varit beroende av att ta in nytt kapital. Nu gör inte Paradox någon nyemission utan det är befintliga ägare som säljer sina aktier.
“Annars hade vi nog jobbat mycket mer med att säkerställa att vi verkligen fick in kapital. Men nu har vi den tacksamma positionen att det är ägarna som säljer och det blir en omvänd psykologi, vi är inte desperata efter att sälja - ägarna lämnar snarare ifrån sig dem motvilligt".
“Det här handlar om att få till en ägarspridning till fans och anställda. Om de inte vill köpa så har vi i varje fall gett dem chansen”, säger han.
När mobilspelsbolaget Leovegas noterades på First North tidigare i år uppgick kostnaderna för noteringen till 49,4 miljoner kronor - alltså 1.860 procent mer än vad Paradox betalade. Det trots att Leovegas med en omsättning på 767 miljoner kronor för 2015 bara är marginellt större än Paradox, som omsatte 604 miljoner kronor.
I sin kvartalsrapport noterar Leovegas att resultatet har belastats med en engångskostnad på cirka 50 miljoner kronor på grund av noteringen. Något som bidrog till att bolagets rörelseresultat för första kvartalet 2016 hamnade på minus 15 miljoner kronor.
Leovegas tog främst hjälp av SEB och Carnegie inför noteringen, men också investmentbanken GP Bullhound.
“Jag tycker att det Paradox gör är väldigt intressant, men jag kan försvara summan vi betalade. Vi valde ändå två, nästan tre, banker och det gör att det blir betydligt mer kostsamt”, säger bolagets vd Gustaf Hagman.
Värt att notera är att bara en mindre del av Leovegas erbjudande vid börsnoteringen gällde en nyemission - lejonparten var en försäljning av befintliga aktier. Det gör jämförelsen med Paradox än mer relevant.
“Vii ville försäkra oss om att noteringen verkligen skulle gå vägen. Om det blir en sämre marknad är det tryggare att ha två eller tre banker med”, säger Gustaf Hagman.
Till skillnad från Paradox satsade Leovegas också på att få in brittiska och amerikanska ägare i bolaget. Därför lade man mycket fokus på marknadsföring utomlands.
“Vi träffade stora fonder och investerare för att skapa ett långsiktigt ägande. Man kan inte bara titta på kostnaderna utan man måste se vad man får ut långsiktigt också”, säger Gustaf Hagman.
Han tycker att det “ska bli intressant att se vad för typ av investerare Paradox kommer få in och hur handeln kommer att se ut”.
“De gör något unikt. Men egentligen är det nog inte förrän efter ett eller två år som man kan titta på Paradox och se om det är rätt väg eller ej”, säger han.
Vad var den största kostnaden för er i samband med noteringen?
“Jag kan inte gå in på det så specifikt, men det är ett långt arbete. Det påbörjas nio till tolv månader innan notering och det är väldigt mycket arbete med prospektet, att genomlysa bolaget och mycket fokus på att hitta rätt sorts investerare”.
“Vi ville nå investerare i England och USA och det har vi lyckats med. I USA har de har en historia av att förstå teknikbolag och man ser lite annorlunda på tillväxtbolag jämfört med här. Vi har fått en stabil handel och är supernöjda med vår notering”, säger han.