”Det är inte bra”, säger vd:ns advokat Fredrik Engfeldt till Breakit.
Ungdomssynder, fyllebilder, snedsteg och ren smutskastning. Vem du är i digital form styrs till stor del av ett företag. Google har via sina sökresultat makten över hur både privatpersoner och företag uppfattas på internet.
Men tack vare den ovanligt envise spanska handstilsexperten Mario Costeja González kan du och jag numera vända oss till Google för att få bort irrelevanta sökresultat.
Han drev sitt fall hela vägen till EU-domstolen för att tvätta sin digitala persona. Konkret ville González få bort en länk som visade att hans lägenhet en gång i tiden hade varit ute till försäljning till tvångsaktion.
Det var visserligen sant. Men för gammalt för att vara relevant, hävdade Mario Costeja González.
Hans kamp skulle få stora konsekvenser för Google och tiotusentals svenskar.
I maj 2014 slog EU-domstolen fast att Google individuellt måste pröva varje begäran från europeer som vill få bort sökresultat om sig själva. Det kallas populärt för ”rätten att bli glömd”.
I slutet av 2015 hade Google mottagit över 300.000 sådana krav, varav nära 10.000 kom från Sverige.
Men Google säger nej i sex av tio fall. En av alla som fått nobben är en svensk vd inom byggbranschen som blivit uthängd som en ”skojare” med relationer till Hells Angels av en tidning.
När Google vägrade plocka bort sju sökresultat valde bygg-vd:n i fjol att stämma Google för att tvinga bolaget att ta bort ett antal länkar. Han krävde dessutom ett symboliskt skadestånd på 10.000 kronor.
I går föll domen, kan Breakit berätta – som enligt mannens advokat Fredrik Engfeldt är unik.
”Som jag har förstått det, vilket även Datainspektionen har uppgett, är detta den första domen i sitt slag i Sverige”, säger Fredrik Engfeldt till Breakit.
I domen, som föll i Stockholms tingsrätt, går rätten helt på Googles linje. Byggföretagarens krav avvisas, och han åker istället på att betala Googles rättegångskostnader på 369.000 kronor.
”Vid en avvägning mellan å ena sidan NN:s intresse av skydd för sitt privatliv och å andra sidan Googles och tredje mans intresse av att få sprida och ta del av informationen i de aktuella tidningsartiklarna bedömer tingsrätten att Googles och tredje mans intressen väger tyngre vad gäller samtliga länkar i målet”, skriver tingsrätten i domen.
Fredrik Engfeldt och hans klient har ännu inte tagit ställning till en eventuell överklagan.
”Min spontana uppfattning är att tingsrätten har blandat ihop det grundlagsskydd som gäller tidningars rätt att publicera uppgifter kring enskilda med de regler som gäller för företag som vill göra uppgifter om enskilda allmänt tillgängliga och sökbara på internet”, säger Fredrik Engfeldt.
Är detta ett bakslag för de som kämpar för rätten att bli glömd?
”Tingsrätten fäster sig vid att min klient ansågs vara en offentlig person. Det är ganska begränsade slutsatser man kan dra ur detta, men det är inte bra”.
Fredrik Engfeldt representerade tidigare den Malmöläkare som blev först i Sverige med att stämma Google efter att rätten att bli glömd infördes. Det fallet beskrevs då som ett pionjärfall, som skulle ge en indikation till det svenska rättsväsendets tolkning av EU-domstolens dom från 2014.
Den tvisten slutade dock med en förlikning mellan läkaren och nätjätten Google innan rättegång. Läkaren ville få bort länkar till en Flashbacktråd som innehöll grovt rasistiska kommentarer om honom, parat med sågningar av honom som läkare.
”Google och läkaren kom överens och målet avskrevs, det blev inget beslutat i det målet utan vi lyckades förlika”, säger Fredrik Engfeldt som inte vill kommentera innehållet i förlikningen.