Fintech har i stor utsträckning blivit förknippad med coola appar, bättre kundupplevelse och lägre kostnader. Vi har de senaste åren dock talat mindre om det som för många fintechföretag var själva grunden till deras existens, d.v.s att ge tillbaka makten till medborgarna och samtidigt sänka de finansiella riskerna i systemet. Nu är vi återigen i en tid av finansiell oro där bankernas korta inlåning relativt långa utlåning ställer till problem. Namnen är nu Silicon Valley Bank och Credit Suisse och instabiliteten i banksystemet är återigen synlig. Fintechs och alternativa finansieringsmodeller har en plats i det finansiella systemet för att sänka riskerna.
En bärande idé i EU:s kapitalmarknadsunion är att bankmodellen i sig är instabil och att det behövs alternativa finansieringsmodeller. Den senaste tidens bankturbulens har återigen visat på just den instabiliteten. Som ett svar på finansbranschens agerande under finanskraschen 2008/2009 växte det under 2010-talet upp nya teknikdrivna alternativa finansieringsmodeller som inte byggde på en traditionell bankmodell. Grundprincipen var att ge makten tillbaka till kunderna och till oss medborgare. Delningsekonomin började få ett allt större fäste och spred sig även till finanssektorn då många ställde sig frågan varför kunderna och samhället skulle betala för bankernas ineffektiva system. Bolag som Funding Circle fick stor uppmärksamhet både från kunder och investerare. Fokuset var främst på sänkta kostnader och förbättrad kundupplevelse, men en bärande idé bland de nya teknikdrivna bolagen var även att minska de systemkritiska riskerna i det finansiella systemet.
Den tidigare hypade tech-sektorn står nu i stormens öga och tron på de stora revolutionerande idéerna har minskat i takt med att värderingarna rasat
Nu är vi återigen i en tid av finansiell oro, vi har fått se banker hamna i stressade situationer och det talas om ”bank runs”. Även denna gång är det kort inlåning och lång utlåning som ställer till det. En bank lånar ut från egen balansräkning med i huvudsak kort inlåning och lång utlåning. Banken får problem om kunderna tappar förtroendet för banken och alla vill ta ut sin likviditet samtidigt, eller som för Silicon Valley Bank som fick problem med stigande räntor samtidigt som utlåningen var bunden i obligationer med låg ränta och långa löptider. De nya teknikdrivna bolagen som inte lånar ut från egen balansräkning har inte den inneboende risken. I t.ex. de modeller där långivare (som kan vara privatpersoner, företag och/eller institutioner) kopplas samman med låntagare genom en plattform tar långivarna löptidsrisken. Lånens finansiering och utlåning matchas 1:1 och risken vältras således inte över på skattebetalarna. Även dessa modeller har utmaningar som löpande får mitigeras men de har inte den inneboende instabilitet som bankmodellen har.
Centralt för debatten är dock att poängtera vikten av att finansbranschen är och ska vara hårt reglerad och så även de nya teknikdrivna modellerna
I en typisk nordisk bank kan så mycket som 60 procent av inlåningen ha en duration på mindre än en månad och endast drygt 20 procent av utlåningen har samma löptid. 90 procent av privatpersoners medel är placerade på transaktionskonton och de är inte bundna av vare sig tids- eller uttagsbegränsningar och kan tas ut när som helst.
Centralt för debatten är dock att poängtera vikten av att finansbranschen är och ska vara hårt reglerad och så även de nya teknikdrivna modellerna. När vi talar om teknikdrivna alternativa finansieringsmodeller talar vi INTE om affärsmodeller som befinner sig i en oreglerad miljö och kan dra nytta av lägre kostnader för regelefterlevnad. En tydlig reglering och tillsyn av marknadens olika aktörer är en förutsättning för att få investerarnas förtroende, och utan förtroende har de nya modellerna ingen plats i det finansiella systemet.
Den tidigare hypade tech-sektorn står nu i stormens öga och tron på de stora revolutionerande idéerna har minskat i takt med att värderingarna rasat. Nu när tech-branschens egen bank, SVB, hamnat i problem just med anledning av ”mismatch” i löptider mellan in- och utlåning bör vi komma ihåg vad som drev fram alternativa finansieringsmodeller från början, dvs det är inte coola appar och bättre kundupplevelse som är den främsta vinsten av att sprida de finansiella riskerna på fler aktörer. Det är att minska de systemkritiska riskerna i det finansiella systemet. Många talar om riskerna med mindre finansiella aktörer, vilket är risker som inte ska underskattas och som ska mitigeras, men de stora finansiella kriserna handlar om den inbyggda instabiliteten i bankmodellen och hur dessa risker sprider sig. Om inte UBS köpt Credit Suisse hade vi kanske återigen haft ett Lehman-moment. Historien verkar som sagt alltid upprepa sig.
ERIKA ELIASSON EKBERGER, Styrelseledamot och senior adviser Kameo och Founder Ekberger Advisory, ex ordförande Swedish FinTech Association och vice VD Lendify
SEBASTIAN MARTENS HARUNG, CEO och grundare Kameo