När andra aktörer som den minst sagt hajpade chatbotten ChatGPT baserar sin AI på summan av all information tillgänglig så vill svenska No Bias fungera ungefär som en motpol. No Bias är ett nytt forskningsprojekt med ena benet i Luleå som utvecklar en AI-produkt som ska kunna upptäcka manligt kodat språk i syfte att göra rekryteringarna till techbranschen mer jämställda. Alltså krävs det att AI:n inte bara låter bli att följa normerna – den måste bryta dem.
”Det är jättesvårt och jättespännande. Vi har ju alla en biased från början”, säger Karin Sjöö Åkeblom, vd på den digitala byrån Tromb som tillsammans med systerbolag Substorm ligger bakom projektet tillsammans med Luleå tekniska universitet och organisationen Teknikkvinnor.
Bias är ett engelskt uttryck som allt mer letat sig in i det svenska språket. Det betyder egentligen rätt och slätt partiskhet. En partiskhet som kan vara både medveten och omedveten.
Om det saknas medvetenhet om hur man som bolag exkluderar språkligt så är det ingen hemlighet att tech som sektor inte lockar till sig kvinnor i den utsträckningen som man vill.
Det går mer än nio män på en kvinna i branschen som den ser ut idag och förra veckan publicerades en undersökning som Insight Intelligence genomfört tillsammans med Tietoevry, Bredband2 och Foxway som visade att även om allt fler kvinnor lockas av att arbeta i branschen så skräms de bort. Väldigt få har någon kvinnlig förebild inom tech och mer än hälften ser techbranschen som både ”svår” och ”grabbig”.
5,2 miljoner i startkapital
No bias partners har skjutit till 2,6 miljoner kronor och Vinnova har matchat det beloppet för att utveckla produkten. Tanken är att man med tiden ska skapa en färdig tjänst som kan integreras i de stora rekryteringsverktyg som används idag. Men Karin Sjöö Åkeblom ser också ett stort användningsområde inom marknadsföring, hur man beskriver sitt företag utåt.
”Techvärlden behöver fler kvinnor, för att skapa bättre företag och fler innovativa lösningar. Många vill det men vet inte hur man gör. De behöver vägledning och hjälp. Och finns det inte, då får vi bygga det”, säger hon.
Karin Sjöö Åkeblom berättar att de har tagit hjälp av genusvetare och språkvetare för att få AI-verktyget på rätt köl. No Bias fungerar så att det läser av text (bild kommer att inkluderas med tiden) för att upptäcka om det finns ett exkluderande språk. Under utvecklingsperioden blir AI:n – som bara är i startgroparna – skarpare även om den fortfarande kan göra missar. Till exempel tyckte den att Luleå var en för manligt kodad stad och föreslog att den skulle bytas ut mot Skellefteå.
”Alla AI som vi skapar behöver alltid ha mänsklig handpåläggning. Den behöver förvaltas och smörjas.”
Syftet med No Bias är att skapa ett neutralt och inkluderande tilltal. Det handlar mycket om hur man beskriver sin arbetsplats och vad arbetsuppgifterna innebär, säger Karin Sjöö Åkeblom. Ett vanligt problem med hur techbolag söker anställda är att de bara har en kravlista på till exempel vilka kodspråk man ska kunna och förmedlar en känsla av att man ska sitta själv hela dagarna, möjligtvis hänga med på en bärs efter avslutad arbetsdag. Det är väldigt manligt kodat.
”Man beskriver inte arbetsvardagen, vad du faktiskt gör i ditt arbete, till exempel att man ska vara kreativ och nyfiken på hur man löser problem eller att man jobbar tillsammans med andra människor.”
Techprojekt är alltid en ”team effort”, säger Karin Sjöö Åkeblom.
”Merparten av arbetet är att du ska göra något tillsammans med andra. Det tror jag inte lyfts fram tillräckligt.”
Hon får medhåll från Harvard Business School-professorn Heidi K Gardner som i en artikel i CNBC i veckan lyfte fram samarbetsvilja som den mest eftertraktade egenskapen hos nyrekryter – en egenskap som alldeles för många saknar, särskilt män, noterade hon.
Rådet: Växla upp!
Att kommunicera exkluderande, eller till och med diskriminerande, börjar tidigt, menar Karin Sjöö Åkeblom.
”När jag gick på högstadiet så vet jag att jag tidigt tänkte, ingenjör det kommer jag inte att bli, även om det ändå blev så. Jag hade en tekniklärare som sa att mer än en trea i betyg kommer du inte att få eftersom du är tjej.”
Idag möter hon helt andra attityder. Allt fler bolag eftersträvar jämställdhet.
”Det som är positivt är att techbranschen har förstått det här, att vi vill ha en blandning i kön, ålder, etnicitet och sexuell läggning”, säger hon.
”Det blir bättre samtal och effektivare bolag. Det blir ett bättre jobb.”
Hon säger att för bolag som enbart består av män och som vill bryta mansdominansen kan det vara bra att lägga i en extra växel redan från start.
”Det är inte lätt att komma in som ensam kvinna. Då är du ofta ute efter ett halvår.”
Utanförskapet riskerar att bli för tärande. Även om det finns välvilja så märks det hela tiden i detaljerna att du är ensam tjej. Dina kollegor kanske förmodar att du vill dricka något annat än öl under en AW eller måste göra ytterligare arrangemang när hela bolaget ska åka på kickoff till en fjällstuga. ”Jaha, du kanske behöver en egen stuga”, typ.
”Man känner sig besvärlig”, säger Karin Sjöö Åkeblom.
No Bias vill med de nya miljonerna gå från forskningsprojekt till färdig produkt. Karin Sjöö Åkeblom säger att dörren är öppen för intresserade investerare.
”Vi skulle vilja bli ännu mer uppvaktade”, säger hon.
”Det finns ett stort intresse från branschen och vi släpper in testutvecklare men den är inte tillräckligt bra för att släppa till allmänheten ännu. Här vill vi ha in mer investerare för ju mer resurser vi får desto snabbare kommer det att gå att släppa den.”