Vissa dagar tryter energin. För min del händer det oftast när resultaten uteblivit ett slag, sömnen haltar och motgångarna hopar sig. Sådana dagar tröstar jag mig med mitt favoritcitat av Barack Obama. Det är hämtat från när han berättade om all tid och kraft han lagt på att kandidera till kongressen 1999, men misslyckats. Visst hade han då kunnat oroa sig och förlora sig i negativa grubblerier, men istället kom han fram till att man ska “fokusera sina tankar på själva jobbet, stanna på stigen och jobba på, för det finns alltid något jobb som behöver göras”. Jag älskar det citatet. Det är trösterikt på så många vis – inte minst för att vi alla vet att det fungerade för Obama. Han blev ju president några år senare, tack vare att han fortsatte fokusera på sitt mål och jobbade på. Och när jag vaknar efter de där ovanligt sega nätterna, är det tröstande att inse att jag inte behöver skymta framgång hela tiden, utan att det viktigaste är att jag fortsätter driva på framåt. Ett steg i taget. När jag blev tillfrågad om jag ville skriva en gästkrönika om lärdomarna från mina möten med kvinnliga entreprenörer för nyhetsbrevet Taggatill, tänkte jag åter på det där citatet. En av insikterna jag fått är nämligen att det är precis sådär som de flesta av oss kvinnliga entreprenörer resonerar – i många fall säkert utan att ens ha formulerat det för oss själva. Vi jobbar på. Bygger våra bolag. I medvind och motvind. För det är ju en hel del motvind. Vad kan man annars kalla det faktum att mindre än 1 procent av riskkapitalet går till bolag med kvinnliga grundare? Ja, inte är det okej i alla fall, eftersom 30 procent av bolagen är grundade av just kvinnor. Och det är såklart retligt att riskkapitalbolagen skulle kunna ändra på det här, bara genom en så enkel sak som att införa ett standardbatteri med frågor, så att vi kvinnliga entreprenörer får samma chans när vi pitchar som männen. Enligt forskning av Mark Alexander Conley på Handelshögskolan är det nämligen så enkelt. Men det kan ju inte vi entreprenörer bestämma. Det är ju upp till riskkapitalbolagen. > Vi löser dagens utmaningar istället för att ägna oss åt negativa grubblerier, > för om vi gjorde det skulle det ju definitivt inte bli några bolag byggda av > oss Men inte går vi hem och deppar för det. Nä, vi håller oss på stigen. Jobbar på. Och vi löser dagens utmaningar istället för att ägna oss åt negativa grubblerier, för om vi gjorde det skulle det ju definitivt inte bli några bolag byggda av oss. Jag är övertygad om att många verkar under samma devis som Obama utan att ens reflektera över det. De vaknar på morgonen och jobbar på. Och det är precis vad vi alla måste fortsätta göra när oddsen är dåliga. Oavsett om vi är kvinnliga entreprenörer eller inte. För om man tittar på chanserna för att som kvinnlig grundare få tillgång till riskkapital är de mycket små och om man skulle börja fundera på om det var klokt att ens försöka, baserat på statistiken, skulle man kanske bestämma sig för att låta bli. Men det gör vi inte. Ja, min främsta lärdom från det första halvåret med Taggatill är just det – att alla kvinnliga entreprenörer är oerhört imponerande som jobbar på, trots dåliga odds och helt enkelt struntar i att sannolikheten att de ska få in kapital är minimal. För det är den. Och visst skulle även riskkapitalbolagen må bra av att gå från ord till handling. Ja, om jag skulle ge riskkapitalbolagen ett råd för att stärka kvinnligt entreprenörskap är det samma sak som jag och alla entreprenörer redan gör – gå från ord till handling för att utvärdera oss på samma villkor som männen. Gå från policydokument till faktiska investeringar. För det finns ju som sagt alltid ett jobb som behöver göras. ANNA HOLMQUIST, grundare och VD av mediaplattformen Gazzine. Hon letar just nu riskkapital till bolaget som sedan tidigare stöttas av ängelinvesterare som Maria Otterling, Jonas Persson, Anna-Lina Kvarnsmyr, Alexandra Tsampikakis och Sting. Hon driver också nyhetsbrevet TaggaTill som vänder sig till alla som är intresserade av kvinnligt entreprenörskap.
