Ett stort antal framstående amerikanska teknikjournalister fick i natt sina Twitter-konton avstängda. Först såg det ut som en automatisk avstängning till följd av något algoritmiskt fel, men det visade sig snart att avstängningen var avsiktlig. Några av de främsta granskarna av Elon Musk försvann bland avstängningarna. Journalisterna är bland annat verksamma vid New York Times, Washington Post och CNN. En av dem är New York Times-journalisten Ryan Mac som publicerat några av de för Elon Musk mest skadliga nyheterna. Det har funnits ett Twitter-konto som har följt Elon Musks privatjet. Det är publika data och kontot har till ett stort antal följare återpublicerat var planet befinner sig och dess rörelser. För några dagar sedan stängdes kontot av och det förklarades av Musk vara för att kontot innebär ”doxxing” det vill säga att man publicerar känsliga, privata eller öppna uppgifter om en individ som kan identifiera personen eller göra att det enklare går att följa den. Uppgifterna behöver i sig inte vara hemliga, men publiceringssammanhanget kan göra publiceringen känsligare. Det tycks som att de avstängda journalisterna har publicerat länkar på olika sätt till det avstängda Twitter-kontot eller dess andra konton i andra sociala nätverk, såsom Mastodon. Den flitige twittraren Mike Solana på Founder’s Fund, som först presenterade denna teori, fick svar direkt från Elon Musk under natten: “Same doxxing rules apply to “journalists” as to everyone else” Därefter skriver han: ”They posted my exact real-time location, basically assassination coordinates, in (obvious) direct violation of Twitter terms of service” I ytterligare en tweet skriver han: “Criticizing me all day long is totally fine, but doxxing my real-time location and endangering my family is not” Nu kan det rimligen anföras att dessa journalister faktiskt inte har publicerat Elon Musks koordinater till hans privatjet. Däremot har de sannolikt publicerat länkar till kontot som publicerar Elon Musks privatjets förehavanden. Mike Solana har gått igenom de avstängda konton och deras historik och har när detta skrivs bekräftat att hälften av alla avstängda konton har publicerat länkar till privatjet-kontot och att det är sannolikt att detta gäller alla avstängda konton. Den 15 december har potential att gå till historien för dessa avstängningar. Twitter är ett privat bolag som gör som det vill med sina avstängningar. Det lärde vi oss om inte annat när det stängde av en sittande amerikansk president från tjänsten. Det som möjligen komplicerar läget något är att de avstängda är journalister och i många fall dessutom Musk-kritiker. Är det ett hot mot yttrandefriheten? Många kommer tycka det och har redan framfört det. När det här skrivs pågår en större konferens i ett Twitter Spaces-rum med knappt 2000 åhörare där framförallt journalister diskuterar om de överhuvudtaget kan vara kvar på Twitter. Det kommer de givetvis vara. De är tvungna att vara kvar, då dels har sina följare på Twitter vilket ger dem distribution, dels får mycket uppslag och nyheter på Twitter. Det är helt enkelt en resurs och särskilt för journalister. Samtidigt är det tydligt att de är i händerna på en nyckfull härskare. Elon Musk agerar snabbt och brutalt. Han påminner en del om den utomäktenskaplige påvesonen Cesare Borgia och dennes framfart i det vi nu kallar Italien. Machiavelli studerade Cesare Borgia när han skrev 'Fursten' och dennes brutalitet mot fiender som i sig skapade stabilitet. I kapitel 17 av Fursten noteras det särskilt hur det är bättre att vara grym än förlåtande för att bibehålla stabiliteten i en stat. Twitter är något av ett litet furstendöme, inte olikt det Florens som Machiavelli huvudsakligen verkade i under 1500-talet. Får Elon Musk verkligen göra vad han vill? Twitter har inte ännu sådan status som plattform att ägaren inte får bestämma över den. Tidigare sociala nätverk har varit noggranna med att försöka undvika att vara alltför despotiska och dra regleringsögonen till sig. Man har hållit sig i någon typ av mittfåra, men ändå ständigt varit utsatt för kritik från både politisk höger och vänster. Det stora problemet för Elon Musk är att han nu rört sig för långt utanför den upparbetade vägen. Han anser givetvis att han gjort rätt och lutar sig mot sitt eget starka skäl, nämligen sin egen och sin familjs personliga säkerhet. Det har varit tydligt att Twitter börjat röra sig högerut jämfört med tidigare direkt efter att Musk tagit över, bland annat då ett antal konton långt ut till höger återförts på plattformen. Problemet här är emellertid att även om Musk skulle ha rätt med att dessa journalister äventyrat hans personliga säkerhet – vilket kan diskuteras – har han sannolikt gått över gränsen för vad resten av journalisterna kan tolerera och vad en stor mängd andra inflytelserika användare tycker är acceptabelt för att de skall fortsätta vara aktiva i någon större omfattning. Sådant läker inte så fort. Elon Musk har tydligt uttalat att han är för en stark, absolut yttrandefrihet. Det ser vi inte mycket av i hans agerande. Medan jag skriver den här texten bygger Elon Musk sin policy. Från att journalisterna har varit permanent avstängda twittrar han plötsligt att de skall få en tillfällig avstängning under sju dagar. Samtidigt drar han igång en omröstning där användarna får rösta kring vilken tid som journalisterna skall vara avstängda. Det är en lek. Det är Cesare Borgia. Scott Shapiro som är professor vid Yale Law School twittrar ironiskt: ”I would totally use Twitter as my new payment app”. Problemet med en nyckfull furste är givetvis att han är nyckfull. Det kan vara värt att påminna att det här med sociala nätverk är inte bestående ting. En gång i tiden hängde hela internetsverige på Erik Hörnfeldts mejlinglista Trafik. Den finns inte längre. Själv älskade jag Slashdot under CmdrTacos regim, men den för en tynande tillvaro i dag. Och Kuro5hin. Och Greplaw. Ingen av dessa finns längre. En medelålders Breakit-läsare hade kanske ett ”krypin” på Lunarstorm? Det är möjligt att Twitter kommer försvinna under sin nya regim. Men då kommer någonting annat. Kanske är det Mastodon, som många flyttar till nu, kanske blir det någonting annat. Jag skriver med Jonathan Zittrain, som en gång i tiden skrev om balkaniseringen av Internet i boken Internet and how to stop it, att vi ses på ”something else”. Antingen läker nu Twitter och pendeln svänger tillbaka mot mitten eller också ses vi på ”something else”. Oavsett vilket har inte yttrandefriheten helt gått under i natt. Du kan trots allt läsa det här. Och jag spår att de avstängda journalisterna snart är tillbaka. Frågan är om de vill. Hundarna skäller, karavanen går vidare. Mikael Pawlo Fristående krönikör för Breakit och VP Brand för Bokio