”Det var århundradet sämsta tajming.”
Det säger Andreas Karlsson, grundare av foodtechbolaget Veat, om lanseringen i oktober 2020. Bolaget som grundats ett år tidigare av honom och medgrundaren Christoffer Harlos rullade ut sina datadrivna matautomater på arbetsplatser i Stockholm. Det fanns bara ett stort problem. Covid.
”Det var nästan ingen som var på kontoren.”
Nu har Veat tagit sina matautomater ut i det offentliga, på de två tunnelbanestationerna Rådmansgatan och Odenplan.
”Det är nu vi står inför den uppskalningen som vi hade stått för om det inte var pandemin”, säger Andreas Karlsson.
”Första steget var Stockholm, co-workingställen och kontor, för att få feedback på produkterna. Nästa steg är publika platser, som i tunnelbanan och på flygplatser.”
Andreas Karlsson säger att planen är att finnas på 100 platser i Stockholm nästa år. Därefter väntar Europa.
Jämfört med Asien och USA är Europa en omogen marknad när det gäller matautomater, berättar Veat-grundaren. De flesta tänker nog på ett snacks- och dryckesutbud när de tänker på menyn i en klassisk matautomat. I Veats ljusgula boxar finns plant-baserad maträtter, mellanmål och efterrätter. Bolaget vill träffa rätt rent prismässigt precis mittemellan ett besök på en lunchrestaurang och matvarubutiken – men med bättre mat.
Menyn har satts ihop av ett team i Köpenhamn som leds av en kock från Noma, som flera år i rad har korats till världens bästa restaurang.
”Grunden i affärsmodellen är friktionen mellan en kulinarisk matupplevelse och traditionella varuautomater. Vi vill erbjuda en produkt som är jäkligt god”, säger han.
Fokus på hållbarhet – i det dolda
Andreas Karlsson säger att Veat äger hela kedjan, från matlagningen till leveransen. Automaterna samlar in data i realtid på vad som köps och vad som inte köps – var och när – för att undvika att behöva slänga mat.
Hållbarhetstanken är viktig och allt är plantbaserat. Men det vegetariska är inte det bolaget lyfter fram, till skillnad mot hur många andra bolag har marknadsfört sig de senaste åren.
”De allra flesta väljer inte lunch eller middag utifrån om det är vego utan om det är något man är sugen på och om priset är rätt."
Idén till Veat fick Andreas Karlsson, som har en bakgrund på Finansdepartementet och som har en master i financial affairs från Yale, när han bodde i just USA. Där har matautomaterna utvecklats bortom chokladkakor och knäckebröd. Där upptäckte grundaren också ett social potential.
Det handlar om något som kallas ”food deserts”.
”Bor du i innerstäderna, i socioekonomiskt utsatta områden, så är det svårare att hitta bra mat. Det är intressant att genom den traditionella apparaten göra bra mat tillgängliga för fler. Jag ser ingen annan modell än varuautomaten som kan göra det.”
Veat är ett relativt nytt bolag. Bolaget tog i en pre sådd-runda in 5 miljoner kronor från riskkapitalbolaget Pale Blue Dot, som investerar i hållbara startup-bolag i tidigt skede. Nu är Veat mitt uppe i en såddrunda och mer än att det finns ”bra dialoger” vill inte Andreas Karlsson avslöja.
Andreas Karlsson beskriver Veats automater som ”samarbetsvilliga”. Det handlar om att automaterna på sikt ska kunna erbjuda mat och produkter från andra bra restauranger.
”Vi vill göra stort avtryck. Vi vill att man ska känna igen automaten och att när man ser en så kan man vara trygg med att man får något bra. Vi vill att man senare ska kunna upptäcka nya spännande restauranger på det sättet, att man upptäcker den lokala restaurangscenen.”
Covid var ett gupp i vägen för Veat, som för många andra. Nu är det ränteläget och de ekonomiska prognoserna som sänker humören för många bolag.
”Vi har aldrig haft bättre makrotrender för vår del i och med att vi alla har blivit mer priskänsliga. Förutsättningarna har gått från bra till bättre”, säger Andreas Karlsson.
Veat omsatte 811.000 kronor 2021 med ett minusresultat på 6.149.000 kronor.