Lyssnar på Börspodden. Vem är Johan och vem är John? Ingen vet, men det brukar ändå vara ett ständigt inslag varje vecka i min mediekonsumtion. Herrarna lanserar nu ett Breakit-index. Det går i korthet ut på att när hälften av alla upphaussade startups Breakit skrivit om gått i konkurs, då har vi nått botten. Där är vi inte ännu, men om man skall döma vem som hade rätt om hösten när jag och Breakits VD Camilla Bergman debatterade (mer om det här och här) en stundande lågkonjuktur i somras så ligger jag just nu i vinnarhålet. Tyvärr.
Vi har nu haft en intensiv period av billigt kapital, låga räntor och tillväxtfokus. Det skapades fler unicorns förra året än de föregående fem åren sammanräknat. Det skapades en unicorn om dagen år 2021. 49 miljarder dollar investerades år 2014, år 2021 investerades 341 miljarder dollar, berättar en chef för en ledande internationell investmentbank i ett underhållande mejl-utskick till de närmast sörjande.
När makroekonomen Douglas McWilliams talade inför nätverket Framtidens Digitala Ledare på Ingenjörsvetenskapsakademien i september målade han en bister bild, men sade samtidigt att ”tech is the only game in town.”
Vi bygger tillämpningar för molnet, vi bygger inte molnet
Siffrorna ger honom rätt. Innovationskraften i teknisk utveckling är enorm. McWilliams vill göra skillnad mellan att bygga teknik och använda teknik. Han menar att vi är mästare på det sena i Europa, men usla på det förra. Vi bygger tillämpningar för molnet, vi bygger inte molnet. Det kan räcka långt.
Nu när vi är inne i recessionen kan man i vår sektor ändå konstatera att VC är välfinansierat. VC har tre gånger så mycket pengar som under peaken år 1999. Det finns pengar för att stötta bolag även i de svåra tider vi befinner oss i. Median-enhörningen har, enligt vännen på investmentbanken, dessutom 108 MUSD i årliga intäkter. Det är inte några hittepåtjänster som tillhandahålls. Kunder finnes.
Köp bra bolag och sitt på dem. Punkt.
Superinvesteraren och Bill Gates husgud Ray Dalio har tidigare sagt att ”cash is trash”. Han tycks ha ändrat sig under våren. I en nedgång och under inflation skall man ha tillgångar. Fastigheter, aktier och annat. Det är enkelt: pengar blir mindre värda, tillgångar blir mer värda relativt pengarna. Black Swan-författaren Nassim Nicholas Taleb har emellertid tänkt ett steg till i en Twitter-tråd. Det är viktigt att ha pengar när marknaden går ner, för även om tillgångar är bra mot inflation så faller alltid den här typen av tillgångar i värde initialt under en inflation. När räntorna går upp går tillgångarna ner. Har du en stark kassa kan du samla på dig tillgångar efter dessa har kollapsat, menar Taleb. Många skulle nog velat höra det för ett år sedan. Frågan är dock var vi är på Breakit-index. Samtidigt vet vi att försök att ha bra timing på marknaden alltid straffar sig i längden. Köp bra bolag och sitt på dem. Punkt. Jag läser en LinkedIn-post från kapitalförvaltaren Johan Bynelius där han konstaterar att en känd investerare hade nollavkastning under sex år mellan 1970-1975. Denna investerare var Warren Buffett. Så vi är i gott sällskap.
Det finns tyvärr annat att oroa sig för. Bristen på tillväxt till exempel. Tim Harford skrev i Financial Times i helgen om den stora korrelationen mellan GDP per capita och social utveckling. GDP per capita är inte ett mått på social utveckling, det är bara det att det råkar ha närmast rak korrelation till ett lands framgångar på det sociala planet. Hög BNP – grattis – det går bra för dina invånare. Det spelar i stor ingen roll om du tittar på livslängd, barndödlighet, kvinnors rättigheter och möjligheter eller grundläggande mänskliga rättigheter, menar Harford och fortsätter sedan sin uppräkning att gå hela vägen till teveserier och opera. Allt blir bättre i rikare länder. Om en övning i engelska tillåts, skriver Harford: “Somehow, people who live in richer countries are likely to be enjoying more of the good stuff.”
Det man kanske skall vara allra mest för nu är alltså inte hur börsen går utan bristen på tillväxt. När vi inte har tillväxt växer allting som inte är representativt för en liberal demokrati. Nu kanske detta i sig är ett begrepp som får hornen att växa på såväl vänster som ja, vad nu det där andra är, men inte är det liberal eller konservativ höger i alla fall. Med en liberal demokrati avses i detta fall alltså en demokrati som vilar på konstitutionell grund, med maktdelning, grundläggande rättigheter och friheter, äganderätt och rättssäkerhetsprinciper. Den amerikanske statsvetaren Francis Fukuyama deklarerade i sin text The End of History? att vi kanske hade nått slutet i den mänskliga socialevolutionen med den västerländska liberala demokratin. Kommunismen och fascismen var döende och socialismen hade misslyckats i alla inkarnationer.
Börsen skall upp, frågan är bara när
Idag är den liberala demokratin inte så populär som vi kan tro. Tidskriften The Economist har en forskningsenhet, EIU, som utvecklat ett index för att räkna demokratier, Democracy Index. Enligt dess definition har vi 21 stycken fullständiga demokratier. De huserar 6,4% av världens befolkning. Det är oerhört svårsmält, eller hur? Till dessa kommer ”flawed democracies” som är ytterligare 53 länder. De huserar 39,3% av världens befolkning. USA räknas som en flawed democracy, så det är inte helt värdelöst att tillhöra den kategorien. Tillsammans alltså 74 länder. Sedan finns det hybridregimer som har val, men regelmässiga valfusk samt auktoritära regimer – tillsammans är de 93 stycken. Alltså fler. De senare huserar 54% av världens befolkning.
Fred, liberala demokratier, frihandel och tillväxt. Där har vi några stora frågor. Får vi ordning på dem så kommer börsen följa efter. Till och med de bolag som Börspodden har i sitt Breakit-index. Börsen skall upp. Frågan är bara när. Warren Buffett skulle inte bekymra sig om det.
MIKAEL PAWLO
Fristående krönikör för Breakit och delägare i några stolta bolag i Breakit-index