Protesterna i Iran sänder chockvågor över världen. I Sverige finns en stor grupp exiliranier. Flera svenska entreprenörer, företagsledare och investerare har sina rötter i landet. Här är deras syn på vad som just nu händer och vilken roll det svenska näringslivet kan spela.
Susanne Najafi, entreprenör och grundare av riskkapitalbolaget Backing Minds
Vad tänker du om det som sker i Iran just nu?
“Det är fruktansvärt men samtidigt hoppfullt. Det är den första feministiska revolutionen i världshistorien som vi bevittnar där flickor och kvinnor kämpar för sina basala mänskliga rättigheter, med stöd av män. Tyvärr har det inte fått den uppmärksamheten som det förtjänar då rapporterande journalister har fängslats och regimen i Iran stängt ner internet. Sist de gjorde det under 2019 dödades 1500 personer på bara några dagar, så läget är akut”.
Hur mycket följer du händelseutvecklingen?
“Jag följer allt det som kommer ut. Iranier är ett väldigt tech-savvy folk så människor får ut videos på ett eller annat sätt. Det finns konton som fångar upp. Sedan har det tagit väldigt lång tid innan mainstream-media tagit upp detta. Under den pågående energikrisen håller EU dessutom på och undertecknar ett avtal med Iran just nu. Det har skapat en tröghet från EU och FN i det här på bekostnad av människors liv.”
Vad kan näringslivet göra?
“Entreprenörer är ju problemlösare och flera har visat handlingsförmåga som exempelvis Elon Musk med Starlink och Skype som erbjöd fria samtal till Iran, men jag tror att det viktigaste vi kan göra är att fortsätta förstärka de här rösterna på exempelvis sociala medier och försöka få kontakt med beslutsfattare på lokal och nationell nivå så att de agerar. En annan grej man kan tänka på är att det finns många iranier i techcommunityn i Sverige som är grundare, ingenjörer eller utvecklare vars hemland nu brinner. Man kan stötta dem.”
Det har sagts att om man tar bort slöjan så faller hela regimen.
Moralpolisen sägs rikta in sig på unga tjejer. Regimen drar sig inte för att använda våld, enligt vittnesuppgifterna. Ändå ser man många unga tjejer som gör uppror. Hur vågar de?
“De unga tjejerna är en sådan kraft och jag tror hela världen har imponerats av dem. Det har sagts att om man tar bort slöjan så faller hela regimen. Protesterna har inget med religion att göra utan de som protesterar vill ha frihet och sluta leva i en diktatur. Iran är egentligen en väldigt matriarkal kultur. En majoritet – 60 procent – av studenterna i Iran är kvinnor.”
Men de vågar trots att de riskerar sina liv?
“De känner att de inte har något att förlora. De är otroligt modiga. Det handlar om rätten att få vara sig själv. Att leva ett normalt liv utan förtryck. Rätten att inte vara rädd.”
Vad kan det svenska näringslivet göra?
“Följa det som händer, höja rösten och kontakta makthavare för att påverka och förstärka rösterna. Om vi lyfter det här tillräckligt så blir det en våg som det inte går att blunda för. Det minsta man kan begära av regeringen är att kalla upp ambassadören på samma sätt som man markerade mot Ryssland när de anföll Ukraina. Det har man inte gjort. Nu finns det hopp om en ny typ av demokrati i Iran som man kan ha en helt annan typ av handelsrelation till och som kan vara en positiv kraft i världssamfundet. Det borde man göra allt för att stödja.”
Nora Bavey, General partner på Unconventional Ventures
Vad tänker du om händelseutvecklingen i Iran just nu?
|
“Mina tankar är fyllda med hopp samtidigt som man är skräckslagen för vad den nuvarande situationen innebär för folket i Iran. Tänker konstant på hur man kan stötta dem härifrån när de i praktiken riskerar sina liv för rätten till frihet i ett samhälle som inte tillåter fritt val i någonting - rätten att klä sig som man vill till rätten att existera men framför allt rätt till att välja”. “De flesta iranier är ju här på grund av situationen i Iran. Jag är hoppfull men också fylld med sorg för hur omvärlden har varit tyst.” Varför är de tysta? “Vi vet att många säkert är tysta för att de inte förstår det. De vet inte vad de ska tycka. Vi lever i ett informationsamhälle där det både finns ett informationsöverflöd och information är gratis, vet du inte vad allt detta handlar om, prata med exiliranier eller gör en enkel sökning. Men det är ledsamt att se att det handlar om mänskliga rättigheter som vi tar som självklara här. Det borde vi kunna ta ställning för utan att vara mer informerade. Vi är inne på 20e: dagen och det tog tolv dagar innan vi fick en respons från omvärlden. Vi har sett näringslivet ta ställning snabbt när det gällde Ukraina, så det finns villighet men fråga er själva, var är stödet nu från näringslivet?"
“Jag kan säga att jag ifrågasätter min egen roll i näringslivet då jag både leder värderingsstyrt och vår tids viktigaste verktyg som ledare är våra värderingar. Alla tycker att jag har en självklar plats i näringslivet. Men jag ifrågasätter om jag någonsin kommer bli hörd när ingen verkar lyssna nu” “Jag förstår varför många exiliranier är tysta. Att uttala sig kommer till ett väldigt högt pris. Ett pris inte bara en själv betalar utan oftast tillsammans med ens nära och kära kvar i Iran. Därför behöver vi allierade mer än någonsin. Vi behöver er röst att amplifiera våra röster för mänskliga rättigheter och det är alltid styrka i nummer, vi tillsammans kan bidra till den förändringen befolkningen i Iran kämpar för. Som allierad riskerar du inget men bidrar till förändring för ett folk som varit utan rättigheter i över 40 år.” Vad kan näringslivet spela för roll? “Näringslivet har en viktig katalytisk effekt för alla delar av samhället. När det tystnar skrämmer det mig. Mycket annat går före de mänskliga rättigheterna. De ekonomiska intressena går långt före de mänskliga rättigheterna.” “Vi pratar ofta om att techkompetens och värderingsstyrt ledarskap som framtiden och grunden i det är att alla människor ska ha samma rättigheter. Vi borde kunna ta ställning för de som inte har möjligheten.” “Över 60 procent STEM-utbildade är kvinnor i Iran . Nu har de attackerat universitetet (Sharif University) som är vårt Harvard eller MIT och där framtida ledare, forskare och nobelpristagare finns. De går hårdast mot unga människor, studenter som är vår framtid. Som tar ställning mot det fortsatta förtrycket genom fridfulla demonstrationer.” Hur går du vidare med alla de vittnesmål som kommer inifrån Iran? “Jag försöker dela så mycket som möjligt som jag mäktar med. Jag försöker kommunicera med techbranschen som sitter på kommunikationsverktyg som är viktiga och som kan göra så att den iranska befolkningen kan nå ut. Jag försöker kommunicera med techbolagen, som Spotify när det gällde att få ut en låt. Nu sitter mannen som har skrivit den gripen. För en sång .” Sången finns ute nu. “Ja, den kom upp på Spotify i måndags eller i helgen. Nu finns den på Tidal och på Apple Music med. Det finns en otrolig kraft i techbranschen. Det märktes i samband med att Ukrainakriget bröt ut. Då anställda man flyktingar från Ukraina, öppnade sina hem. Nu är det enda man behöver göra är att vara en röst för människor som tystas.” Vad skulle du önska att näringslivet gjorde? “Att de tar ställning, lyfter frågan i alla rum de rör sig i och med alla de beslutsfattare som har en möjlighet att nå ut. Och visa solidaritet. Vi pratar väldigt ofta här i Norden om att vi är ledande när det kommer till jämställdhet, vilket har det visat sig är falsk marknadsföring. Men när jag och många andra flyktingar kom på 1980-talet var det solidaritet på riktigt. Jag vill visa att vi är bäst på solidaritet återigen.” Vad tror du kommer att hända i Iran? ”Vi har inte sett det värsta än. Vi ser nu armeer som förbereder sig för större actioner mot demonstranterna i de olika städer.” “Min förhoppning är frihet för alla och då menar jag för alla grupper i samhället då Iran består av många olika etniciteter som behandlas olika i samhället.” |
Tara Derakshan, medgrundare av parfymtjänsten Sniph
Hur påverkas du av vad som händer i Iran nu?
“Jag känner mig djupt berörd på många nivåer. Jag själv blev stoppad i Iran 2016 av moralpolisen på grund av att min sjal satt för långt bak, då jag visade för mycket hår. Jag var med min pappa då som förklarade att jag var turist från Sverige varpå de lät oss komma undan med en varning. Men jag flög snabbt tillbaka till den dagen och känslan av ilska och frustration, samt blicken av rädsla i min pappas ögon. Han som visste vilka konsekvenserna kunde vara när jag, som är född och uppväxt i Sverige, själv var något naiv. Att följa Mahsa Aminis öde har påverkat mig djupt. Att förstå att det lika gärna kunde varit jag eller vilken annan kvinna som helst i denna situation, det känns viktigt att förmedla och för fler att förstå.
Dels har det väckt känslor av maktlöshet, sorg och skuldkänslor i mig samt uppgivenhet av att sitta här och inte kunna göra mer just nu än vad jag kan.
På så sätt känner jag mig också djupt inspirerad och hoppfull inför framtiden och det skifte som det innebär för vårt kollektiva medvetande över hela världen.
Dels så känner jag enorm tacksamhet över min lott i livet och försöker så gott jag kan att se det positiva i det som händer just nu. I Iran men också i resten av världen. Att det som händer just nu är en spegling av vår tid där kvinnor och män, sida vid sida, kämpar för de basala mänskliga rättigheter som livet i sig bör medföra. Rättigheter där varje individ har rätten att få vara fri. En värld där vi tar ansvar för oss själva istället för att bestämma över andra. På så sätt känner jag mig också djupt inspirerad och hoppfull inför framtiden och det skifte som det innebär för vårt kollektiva medvetande över hela världen."
Vad gör du med allt du tar del av från Iran just nu?
“Delar, reflekterar, sprider information om vad som händer men också inspiration om de små segrar vi gör dagligen, den kärlek och gemenskap som detta skapar genom att vi alla kommer samman mot ett gemensamt mål: kvinnor, män, livet, frihet! Tyvärr på bekostnad av alldeles, alldeles för många liv.”
Vad kan man göra från det nya svenska näringslivet?
“Sprida information och kunskap, vara den röst som det iranska folket behöver mer än någonsin, visa att vi inte tolererar detta förtryck från regimen längre och på så sätt sätta press på beslutsfattare och politiker att sätta människors liv före någon som helst ekonomisk eller politisk agenda/vinning. Det betyder att allt samarbete med den Islamska Republiken bör avbrytas omgående inklusive att stänga ner ambassaden. Desto fler röster mot den Islamska Republiken innebär fler röster för det iranska folket. Det iranska folket vill inte ha och har aldrig velat ha denna regim. Varje röst räknas. Vi måste bevaka och sprida kunskap om det förtryck och de massmord som sker just nu i Iran. Sverige och det svenska folket kan inte vara neutrala längre.”
Amir Marandi, grundare av fintech-tjänsten Zaver
Hur går dina tankar till vad som händer i Iran?
“För mig är det tydligt att det aldrig enbart handlat om individen Jina Mahsa Amini, utan snarare om 43 år av förtryck, med så kallad ”religion” som täckmantel. Det handlar om allt från massavrättningar av tusentals politiska fångar 1988, till barn som skickats ut på minfält. Det är den över tid ackumulerade summan av förtryck, förödelse och mord, som resulterat i detta utfall. Ränta-på-ränta effekten, om ränta byts ut mot misär. Masha Amini har blivit en symbol för denna kamp. Jag tror att den avgörande skillnaden denna gång är att allt yngre människor befinner sig på gatorna. Det är till och med tonåringar, högstadiebarn, som fått nog. Regimhatet har passerat alla åldrar, hela vägen ned till de allra yngsta.”
Det är den över tid ackumulerade summan av förtryck, förödelse och mord, som resulterat i detta utfall. Ränta-på-ränta effekten, om ränta byts ut mot misär.
Vad kan man göra här och nu?
“Jag har funderat över åtgärder som bör vidtas på såväl ett lokalt som globalt plan, och landat i ett par slutsatser. Dels måste man genast ut ur ”Iranavtalet”, som egentligen är ett förskräckligt avtal som aldrig någonsin borde ha ingåtts från första början. Sedan bör man frysa all handel med mullorna, och samtidigt förbättra demonstranternas mobiliseringskraft, med hjälp av dagens teknik. Det kan handla om allt från att få in Starlink-mottagare i landet, till att distribuera ut tillfälliga västerländska e-sim, utfärdade av västerländska telekombolag, så vi faktiskt ökar chanserna för att få ut dagsfärsk information ur landet. Samtidigt behöver man ifrågasätta den svenska regeringens bemötande av situationen – att den iranska ambassadören ännu inte ens kallats in är häpnadsväckande, men inte förvånande, med Ann Linde i spetsen.”
“Oavsett om man är utilitarist eller egoist så gynnar det Sverige och omvärlden att inte ha kvar mullorna. Det finns så mycket kompetens och så mycket rikedom i Iran som idag går till spillo.”
Hur påverkas du av det som sker i Iran?
“Jag påverkas rätt mycket, tror jag. Jag är själv född i Iran, och flydde landet med mina föräldrar av samma skäl som demonstranterna idag är ute på gatorna. Jag minns studentupproren 1999 mycket väl, sittandes i en bil med familjen utanför Teherans universitet, när jag som femåring blev ögonvittne till regimens beskjutning av fredliga studenter. Hade jag varit kvar i Iran hade jag förmodligen inte kunnat få en chans till att utmana dagens betaljättar."
Jag har en nära relation till landet även om jag inte har varit där sedan dess. Man undrar ibland hur världen hade sett ut om alla de sylvassa talangerna där nere hade fått blomma ut i ett demokratiskt land, utan mullornas styre.”
Vad kan det svenska näringslivet göra?
“Det finns en del bolag, skapade av entreprenörer i Sverige, som med sina tjänster eller produkter, skulle kunna underlätta livet för det iranska folket. Det finns verktyg för att organisera protesterna på ett tryggare sätt, så att säga. Faktum är ju även att svenska politiker faktiskt från tid till annan, lyssnar på det ”nya näringslivet” – som står för en viktig del av den ekonomiska tillväxten i Sverige. Det har ju om ingen annan, Spotifys medgrundare Daniel Ek bevisat genom de förändrade optionsreglerna för startups. De två mest brinnande frågorna i dagsläget bör handla om att dels strypa åt iranska regimens syre (läs: finanser), men även möjliggöra trygg kommunikation med omvärlden. Hade det nya näringslivet med samlad kraft ställt krav på regeringen, så tror jag man hade blivit lyssnad på.”
Mouna Esmaeilzadeh, hjärnforskare, investerare och ordförande i Esmaeilzadeh Holding
Vad tänker du om det som utspelar sig i Iran just nu?
“Vi bevittnar just nu massmord och brutala brott mot mänskliga rättigheter i Iran. Vi ser också ett enormt mod som visas av flickor och kvinnor och det iranska folket; från tonåringar som betalar med sitt liv i kampen för frihet, till äldre som går ut på gatorna och blir misshandlade av regimens säkerhetspoliser. Många av de saker som vi ser är sådant som vi inte i vår vildaste fantasi skulle kunna ens föreställa oss hända i Sverige; tänk dig om vår polis skulle omringa Kungliga Tekniska Högskolan och Lunds universitet och börja föra bort studenter, misshandla och tortera dem till döds för att de visade sin sympati för en 22-årig flicka som polisen hade misshandlat och mördat för att hon inte burit slöjan rätt. Det är bland de övergrepp som iranska regimen just nu gjort sig skyldig till. Den iranska regimen har dessutom släckt ner internet för att kunna slå till mot folkets protester med maximal brutalitet bortom omvärldens blick. Men ändå har folk lyckats få ut en del videoklipp som tydligt visar nivån av brutaliteterna som pågår. Omvärlden har varit väldigt tyst. Nu börjar man höra några röster som tar ställning, men tystnaden är fortfarande öronskärande.”
Vad kan du själv göra, här och nu, känner du?
“Försöker vara en röst för de som saknar röst och som är under livsfara av en av de mest brutala regimerna i världen; en regim som tycker att det är omoraliskt att inte täcka sitt hår, men som inte tycker att det är omoraliskt att döda en kvinna för att hon inte täcker sitt hår. Det är frustrerande att vara så långt ifrån det som händer, och det har varit många sömnlösa nätter och höga adrenalinnivåer under de här veckorna. Men frustrationen och ilskan och förtvivlan måste omsättas till bränsle för att man ska kunna göra det lilla man kan för de som kämpar i Iran.”
Det som alla bolag och alla inflytelserika personer kan göra utöver det rent tekniska är ju att använda sin makt och sitt inflytande.
Vad kan det svenska näringslivet göra?
“Politiker är ju tyvärr inte kända för sin handlingskraft. Medan vi redan har sett flera initiativ från entreprenörer och techsidan att hjälpa det iranska folkets kamp för frihet. Elon Musk och Starlink visade stöd genom att försöka hjälpa iranska folket med tillgång till internet, även om det tyvärr rent tekniskt inte kunnat genomföras då hårdvaran saknas i Iran. Vi har sett andra initiativ via Skype och så vidare. Och hackernätverket Anonymous har tydligt visat sitt stöd och gjort flera avslöjanden kring iranska regimen under de pågående protesterna. Men det som alla bolag och alla inflytelserika personer kan göra utöver det rent tekniska är ju att använda sin makt och sitt inflytande – att sprida kunskap om det som händer just nu och att sätta press på regeringen att ta ställning, inkalla den iranska regimens ambassadör och bryta alla diplomatiska förbindelser om inte mänskliga rättigheter respekteras. Det iranska folket förtjänar demokrati och frihet. Och det svenska näringslivet, liksom akademin och andra sektorer, borde göra det lilla de kan för att stötta studenterna och det iranska folkets kamp för frihet.”
Nina Akbari, medgrundare av skönhetsbolaget Dashl
Hur berörs du av vad som händer i Iran just nu?
"Det är väldigt känslomässigt. Som kvinna med rötter från Iran känner jag stor sorg och förtvivlan över den misär kvinnor och män efter flera decenniers förtryck fortsatt går igenom och våldet de upplever nu. Det iranska folket är väldigt modiga, över 60 procent av befolkningen är under 30 år, de är högutbildade med en lång historia och rik kultur. Det de kräver nu är grundläggande mänskliga rättigheter. Frihet. Samtidigt som jag känner sorg och skuld över att vara i trygghet själv, fylls jag med mod, hopp och stolthet över de unga kvinnorna som startat upproret, många av dem bara i skolåldern, och som är i framkant för rörelsen. Detta är den största feministiska revolutionen i modern historia.”
Vad gör du här och nu?
”Delar och sprider informationen. Jag vill göra de persiska kvinnornas röster hörda. På grund av protesterna är Internet blockat i Iran, en del lyckas stundtals koppla upp sig genom VPN. Då deras röster blivit nedtystade, måste vi vara deras röster. Den iranska diasporan över hela världen har enats och gör ett otroligt bra och outtröttligt jobb att säkerställa att rösterna inifrån landet når ut. Det är denna enorma uppbackningen från resten av världen som gör att befolkningen orkar fortsätta kämpa för sina rättigheter, därför måste vi fortsätta.”
Vad kan man göra mer? Vad kan det svenska näringslivet göra t ex?
”Stödet till det unga folket i Iran är otroligt viktigt. Som enskild person kan man vara iraniernas röster genom att dela information på sociala medier, prata med sina kollegor och grannar för att belysa ämnet. Kontakta media, lyfta frågan till lokala och globala makthavare. ”
Som Dalai Lama sa: “Om du tror att du är för liten för att göra skillnad, försök sova med en mygga i rummet”.
”Svenska näringslivet bör ta ställning, mobilisera sig och använda sitt inflytande och sina plattformar till att påverka lokala politiker som i sin tur kan påverka globalt. Skriv in till politiker och regeringen och kräv att de tar ställning. Står man för demokrati och kvinnors rättigheter måste man steppa upp nu.”
”Varje insats är viktig. Som Dalai Lama sa: 'Om du tror att du är för liten för att göra skillnad, försök sova med en mygga i rummet'.”
"Rumi (känd persisk poet) sa 'Du är inte en droppe i havet, du är hela havet i en droppe', och sociala medier möjliggör det."