Sök

Banken vet vem du är och kan göra det till sin nya kassako med mobilt bank-id

Bank-id

FOTO: TT/Fredrik Sandberg, Jessica Gow, Bertil Enevåg Ericson

Olle Aronsson

Olle Aronsson

Medgrundare

Är bankerna på väg att vinna kampen om det digitala id-kortet? Mycket tyder på det.

Den mest nedladdade appen i Sverige senaste tiden är inte Facebook Messenger eller något nytt hett mobilspel utan mobilt bank-id, som trängs på topplistorna med systerappen Swish.

Bank-id:s popularitet beror inte bara på att det är deklarationstider. Appen är i det tysta på väg att revolutionera hur svenskarna använder internet.

Vi tar det från början. Ända sedan internet hamnade i var mans hem har ett av de största hindren för utveckling varit avsaknaden av en digital legitimation med tillräcklig acceptans i samhället.

Den har varit svårare att överkomma än rena teknikhinder.

Ett exempel: Mejl har funnits i decennier men det är ändå först nu som vi på allvar diskuterar att helt ersätta snigelpost i pappersform med en digital variant.

Att identifiering är en nödvändig pusselbit är något som många techbolag har förstått - och försökt utnyttja till sin fördel. Facebook-login, Apple-id och Google-konton - alla har de kandiderat till posten som den digitala legitimationen framför andra.

Problemet med dem är att det är extremt osannolikt att till exempel svenska myndigheter skulle acceptera dem som standardmetod för att identifiera medborgarna.

Dels för att de är vinstdrivande utländska företag men också för att när en standard väl är etablerad ska den kunna gälla i decennier. Och vem vet var Facebook är om tio år?

Det är här bankerna kommer in i bilden. Gamla, osexiga, inte särskilt innovativa och således en perfekt samarbetspartner för svenska myndigheter.

I princip alla svenskar har redan en bank och finansbolagen hanterar redan mängder av information om vad kunderna säljer och köper - så att även låta dem ansvara för våra digitala id-kort känns inte särskilt skrämmande ur ett integritetsperspektiv.

För många startup-företagare har bank-id öppnat fantastiska möjligheter som inte fanns för två år sedan. Ett exempel är den digitala vårdcentralen Kry som behöver bank-id för att patienterna ska kunna logga in.

Eftersom tjänster som Scrive dessutom har gjort det möjligt att skriva under dokument elektroniskt, efter att först ha loggat in med bank-id, öppnar sig nu en helt ny värld där till exempel myndigheter, pensions- och försäkringsbolag kan slutföra affärer utan att behöva skicka hem papper till kunden.

Den fysiska brevlådan är därmed till sist på väg att bli irrelevant. Frågan är vilken roll bankerna egentligen vill spela.

Bank-id drivs av bolaget Finansiell id-teknik som ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Skandiabanken, Swedbank och Kamprad-familjens bank Ikano. Finansiell id-teknik tar ut avgifter av alla företag som använder bank-id, exempelvis 30 öre för en inloggning och 80 öre för en signering. Än så länge är intäkterna mycket små jämfört med kassakor som bolån och fondavgifter.

Men på sikt kan summorna komma att bli enorma.

Den som kontrollerar en så viktig pusselbit i den digitala infrastrukturen kan sannolikt tjäna stora pengar på det - vilket är just vad som har lockat internetgiganter som Apple och Google.

Frågan är vad bankerna kommer göra när de i bank-id inte bara ser en smidig tilläggstjänst utan en potentiell ny kassako.

Vad politiker har att fundera på är följande: Är id-kort i digital form en medborgerlig rättighet eller en kommersiell produkt?

Läs mer