Sök

Krönika

Mikael Pawlo: Därför har alla rätt (men fel) om krypto

Mikael Pawlo, Head of growth, Bokio och fristående krönikör. Foto: Press

Breakit

Breakit

Techprofilen och Breakits krönikör Mikael Pawlo tar denna vecka ett rejält grepp om det spretiga segment som går under samlingsnamnet krypto.

Slutsatsen – Krypto är dött, krypto lever!


“Krypto är vår tids tulpanlökar”, “tekniken är trots allt solid”, “krypto är ett ponzi-bedrägeri”, “vi har nu ett once-in-a-lifetime-tillfälle att köpa Bitcoin och NFT:er”, “nationalstaten skall ersättas av krypto” – alla dessa perspektiv haglar nu över mig i bekantskapskretsen. Och det märkliga är att alla har rätt.

”Alla har rätt.” En gång i tiden, närmare bestämt 1998, hade jag denna devis utskriven och uppsatt på min dörr på Posten Affärsutveckling. Texten hamnade där efter någon intensiv diskussion avseende Postens arbete med processer där perspektiven framfördes som vore det påvestriden efter Avignon. Processbeskrivningen för att skicka ett brev inom Sverige var för övrigt 27 meter lång utskriven, om jag minns rätt. Det kan ha varit mer. 

Kollegan Håkan Isaksson tyckte mitt uttalande det var orimligt kul och citerar det fortfarande, 24 år senare. 

Alla kan inte ha rätt. Men just nu befinner sig krypto (om vi tillåts att lite slarvigt kalla Bitcoin, blockchain-projekt, NFT-projekt, Ethereum, stablecoins, utlåning, DeFi och Web 3 för ”krypto”) i en situation där perspektiven blandas så friskt att alla faktiskt har rätt.

Bitcoin är när detta skrivs ner 70 procent från toppnoteringen i dollar. NFT-marknaden har i dollar fallit över 90 procent  i juni, på grund av kumulativa effekter av samtidig kryptovalutanedgång och sektornedgång. Den månatliga handeln på OpenSea, den största marknadsplatsen för NFT-konst, har sett sjunkande volymer med omkring 85 procent första halvåret i år. I absoluta tal har biljontals (tolv nollor) dollar försvunnit ur marknaden.

Finns det något rimligt sätt att förklara DeFi, krypto, Bitcoin? Egentligen inte. Det är olika saker, men inom samma sektor. Det är lika orimligt att kräva en definition på vad Internet är. Med mindre att man tekniskt förklarar TCP/IP-protokollet och dylikt, är det en väldigt massa saker som inte meningsfullt kan sammanfattas i ordet ”internet”. Likadant är det med kryptovärlden, som numera ändå gärna sammanfattas i begreppet Web3.

Användarna skall ta tillbaka makten från Big Tech och få del av intäkterna av sitt skapande. Man skall få mer makt över sin samtid och sina kreationer. Längst av alla går kanske Coinbases förre CTO Balaji Srinivasan som i sin nya bok The Network State, givetvis släppt den 4 juli på den amerikanska självständighetsdagen, föreslår hur man från sin dator kan starta en ny nation baserad på kryptovalutor. Det är som en DAO, det vill säga distribuerad autonom organisation baserad på regler över blockkedjan, fast för ett land. Srinivasan är en omhuldad twittrare, med drygt 600 000 följare. Han har länge levererat starka oneliners på temat. Nu har han skrivit en bok . Sam Venis har i en recension av boken i The Guardian föreslaget att efter Brexit kanske vi får se Texit. Han är emellertid frågande till hur fattigdom och sjukdom skall hanteras i Srinivasans nätverksstat. Här är enligt min mening Srinivasan missförstådd. Han talar i första hand om en stat i molnet. En slags reverserad diaspora. 

Är detta någon typ av rollspels-lives version av nationalstat? Ja, varför inte, men en skalbar sådan. Vilket politiskt system eller hur man hanterar sjuka och fattigdom är upp till designen av staten och det är valfritt att ansluta sig, till skillnad från dagens nationalstater. Har man bara tillräckligt många ”följare” till en stat, borde man kunna bli erkänd, anser Srinivasan. Visst är det otroligt med en sådan vision samtidigt som vi har den värsta kryptonedgången någonsin? Här lär metaverse-projekten, såsom Sandbox eller varför inte Meta (f d Facebook), ha någonting spännande att bidra till debatten.

Många av de som drabbats av spekulationsvågen och den senaste tidens nedgång har varit privatinvesterare. Sådana som kanske annars hade köpt en fond, om ens det. Det har i många fall varit en situation som liknat en tulpan-rush i en väldigt oreglerad, vildvuxen miljö. Många projekt har varit rent skurkaktiga. Annat är trots allt svårare att ifrågasätta. Bitcoin bör ha någon typ av framtid, även om projektet kidnappats av spekulationsekonomin. Ethereum likaså. Att konst kommer ha någon typ av kryptokomponent framöver är självklart. Vad rätt pris är? Det bestämmer Mr Market. Men tekniken är intressant, oavsett dagskursen ställd mot dollar. Helt meningslös är emellertid inte dagspriset för kryptoprojektens framgång. Ofta har projekten kunnat finansieras genom utgivandet av egna coins. Det är inte längre enkelt.

En fråga som man kan ställa sig är om krypto nu är vad VR och AR hela tiden varit. Någonting spännande, som på något intellektuellt plan enligt många borde vara framtiden, men som ändå inte lyckas leverera tillräckligt kundvärde för att slå igenom som tjänst. Det finns mycket som tyder på motsatsen, men frågan är om det spelar någon roll för priset just nu. Den välrenommerade investeraren David Sacks har i podden All-In beskrivit det som att priset på vissa kryptovalutor och projekt har frikopplats från nyttan. 

Evernotes tidigare VD Phil Libin har för Financial Times beskrivit prisspekulationerna i krypto som 80% girighet, 20% ideologi och 0% teknik. Nicholas Nassim Taleb tror att dagens kryptovinter kan övergå i en krypto-istid och att det kan ta lång tid att återhämta sig, men att det stora problemet är att Bitcoin inte fungerar som en inflations- och dollar-hedge utan i praktiken fungerat tvärtom. Samtidigt fortsätter andra att investera i såväl Bitcoin som kryptoprojekt. Marc Andreessen satsar genom sin venture-firma Andreessen Horowitz som aldrig förr på krypto och har så sent som i maj i år tagit in 4,5 miljarder dollar till en fond som skall satsa på kryptoprojekt. Andreessen, som en gång skapade en av de första webbläsarna, Netscape, tror att krypto och Web3 är det stora språnget för Internet, om en gammal maoistisk metafor tillåts, dock med förhoppningsvis bättre utkomst än vad Mao Zedong lyckades med.

Att vi befinner oss i en kryptovinter är odiskutabelt, men det betyder inte att krypto är slut eller över. Tekniken har en del kvar att bevisa vad gäller praktisk användning och massanvändning, men jag har i alla fall själv svårt att se en framtid utan smarta kontrakt, blockkedjor, NFT:er och kryptovalutor. Jag har också svårt att se en helt oreglerad sådan framtid. Om det leder till helt nya stater är mer osäkert, men det är en spännande tanke, inte helt avlägsen de tidiga tankarna om cyberrymden som en egen nation som lanserades av libertarianen John Perry Barlow i på toppmötet i Davos 1996. I en artikel i Financial Times säger Ryan Wyatt från Polygon Studios att om det på grund av kryptovintern tar 10 år att skapa ett ”Amazon för Web3” är det okay, det är ändå ett multibiljon-dollar bolag.

Krypto är dött, krypto lever!

Vi har en situation av Schrödingers kryptovalutor.

Alla har rätt.

Mikael Pawlo
Head of growth, Bokio och fristående krönikör

Läs mer