Styrräntan från 0,25 procent från 0,75 procent. Detta är den största räntehöjningen sedan i februari år 2000. Riksbanken motiverar höjningen med 0,5 procent med att de måste se till att inflationen återgår till målet och att man motverkar att den biter sig fast i pris- och lönebildningen. Det framgår av en kommentar. Enligt prognoserna kommer räntan att behöva höjas ytterligare och väntas nå nära 2 procent i början av nästa år. Därutöver har direktionen beslutat att Riksbankens innehav av värdepapper ska minska snabbare under andra halvåret än vad som beslutades i april. "Riksbanken kommer under andra halvåret att köpa obligationer för 18,5 miljarder kronor istället för som tidigare beslutat 37 miljarder. Med denna penningpolitik väntas inflationen sjunka tillbaka under nästa år och från 2024 vara nära 2 procent", heter det.
