Vi står i regnet på en bakgata i Stockholm och undrar vart vi ska ta vägen.
Jag och min kollega Olle Aronsson är på jakt efter ett ställe där vi kan få pengar för att återvinna papplådan som jag åt lunch ur, med hjälp av bolaget &Repeats teknik.
Men var?
Första förslaget appen gav oss visade sig vara en helt vanlig återvinningsstation.
Vi går vidare. Olle bestämmer sig för att ringa &Repeats grundare vd Tor Espen Steinvik för att kolla var vi kan hitta en av bolagets pantstationer.
Förslaget vi får från högsta ort är att gå in på Dramaten och panta kartongen.
Jag försöker komma in på Dramaten för att panta. Foto: Olle Aronsson
Kanske beror det på språkförbistring mellan den norske vd:n och Olle Aronsson, för Dramaten visar sig vara helstängt vid lunchtid en måndag.
Vi hittar till sist en restaurang med returmöjligheter på Hamngatan.
Väl där är processen smidig. En QR-kod skannas på förpackningen och instruktionerna för hur man ska sortera står tydligt på returstationen. Efter att ha kryssat i att allt har gått rätt till i appen får jag fyra Repeat Credits som kan användas till att framtida köp.
Foto: Olle Aronsson
“Vi ligger väldigt långt efter”
Länge har återvinningen av material i Sverige sett ut på ungefär samma sätt. PET-flaskor och metallburkar kan pantas för 1 eller 2 kronor. Övriga material, som plast och glas, förväntas lämnas in på närmaste återvinningscentral.
Samtidigt som intresset och engagemanget för klimatfrågor ökar i samhället har nu flera aktörer tagit på sig uppdraget att försöka öka återvinningen. Detta vill man göra genom att införa pant på fler material än PET-flaskor och burkar.
Jag ringer upp Tor Espen Steinvik för att försöka få svar på den övergripande frågan – är pant på plast och papp bra för klimatet?
“Om vi verkligen vill undgå en klimatkris så är det helt avgörande att ta hand om resurserna på ett bättre sätt än idag. Därför är en omställning till cirkulär ekonomi viktig för alla materialkategorier, även förpackningar. När man tog fram nuvarande pantsystem hade man en helt annan syn på miljöperspektivet än vad man har idag och den synen behöver moderniseras”, säger Tor Espen Steinvik.
Varför ska man införa pant på förpackningar – räcker det inte att folk återvinner som vanligt utan att få pengar?
“Utmaningen är att vi som samhälle inte är så bra som vi tror på att återvinna. Tyvärr ligger vi väldigt långt efter när det gäller att återvinna material som inte har pant jämfört med material som har pant. För att lyckas måste vi också bli mer medvetna om vilka material vi sätter på marknaden. Vi måste också göra det enklare för konsumenten att göra rätt. Ett modernare pantsystem är en viktig del av lösningen för att lyckas med detta”, säger Tor Espen Steinvik.
Som Tor Espen Steinvik ser det så är det främst två saker som krävs för att fler ska återvinna sina förpackningar.
“Dels är ‘convenience’ för konsumenten en väldigt viktig faktor. Att processen när man återvinner är friktionsfri, lättillgänglig och enkel. Dels är data och insikterna som kommer ifrån data väldigt viktiga. Vi behöver information för att veta vad som fungerar och inte fungerar för att kunna förbättra systemet och förändra människors beteenden”.
Hur mycket bygger &Repeats tjänst på miljöengagemang och hur mycket bygger det på ekonomiska incitament?
“Jag skulle säga att miljön är den stora faktorn för många. För vissa kan de ekonomiska incitamenten spela större roll. Då de ekonomiska incitamenten kan betraktas som små för en enskild förpackning så är det viktigt att det är så enkelt som möjligt att panta sin förpackning. Vi fokuserar på hög tillgänglighet genom att bygga ett nätverk av egna returpunkter i de områden där take away-mat konsumeras”, säger Tor Espen Steinvik.
Om miljöengagemang är den stora faktorn enligt bolagets vd, så kan man undra om pant verkligen spelar så stor roll. Är 2 kronor i “vinst” per kartong tillräckligt för att man ska orka återvinna?
Magkänslan är att det finns en risk att många som använder sig av &Repeats tjänst hade återvunnit sina förpackningar i vilket fall och att panten i sig inte lockar till sig fler återvinnare.
Vi testar Bower
En annan aktör bland pantföretagen är Bower. Till skillnad från &Repeat är det inte några speciella förpackningar som ska pantas. Bolaget erbjuder pant på alla olika sorters material.
Det kan vara ett vanligt mjölkpaket, en ölflaska i glas eller en konservburk.
Man skannar in streckkoden på varje enskild förpackning och återvinner förpackningen i den vanliga återvinningscentralen. Som belöning får man poäng som kan omvandlas till pengar eller rabattkuponger på diverse produkter och tjänster.
För att testa samlar jag därför ihop senaste veckans kasse med förpackningar och går ner till närmsta återvinningscentral.
Foto: Emil Widhagen
Även Bowers produkt får beskrivas som smidig när man väl är vid återvinningscentralen. Jag scannar förpackning efter förpackning.
Foto: Emil Widhagen
Tyvärr räcker de nio poängen som jag samlar ihop endast till 5 kronor rabatt på fruktjuicen Capri Sun på valfri matbutik. För att faktiskt få ut 5 kronor till mitt konto måste jag samla ihop 25 poäng. I mitt fall motsvarar det alltså ytterligare två veckors ihopsamlande av förpackningar för att jag ska kunna få ut mina första slantar.
Minst 80 procent av plasten slängs
Jag pratar med Bowers medgrundare och vd, Suwar Mert för att höra om hans syn på pant och klimatet.
Suwar Mert är övertygad om att pant är en nödvändighet för att nå en mer cirkulär ekonomi.
“Det är superbra om man återvinner sina förpackningar utan att få något. Dock så vet vi att endast cirka 10-20 procent av all plast återvinns idag exempelvis. Vi vet också att pant funkar för att öka incitamenten att återvinna”, säger han.
Når man verkligen ut till nya återvinnare eller är det bara de som redan återvinner som använder tjänsten?
Visionen är att det är just Bower som ska vara den ledande aktören som koordinerar pantsystemet.
“Vi ser oss själva som spindeln i nätet. Vi var först i världen med vår mobila lösning för pant. Nu har vi har lanserat vår tjänst i hela Norden och vi kommer att gå in i två av de största europeiska länderna under första kvartalet 2022”.
Min magkänsla är dock liknande efter att ha testat Bower som efter att jag testade &Repeat. Når man verkligen ut till nya återvinnare eller är det bara de som redan återvinner som använder tjänsten?
30-40 procent av Bowers användare är personer som inte återvann tidigare enligt Suwar Mert. Det går att ifrågasätta om det är en hög eller låg siffra. Visserligen innebär det att man har ökat antalet personer som återvinner.
För att nå ut till ännu fler personer, som inte återvinner idag, kan man tänka sig att det skulle behöva bli ännu enklare. Alternativt att de ekonomiska incitamenten blir större än rabattkoder på Capri Sun.
Varnar för pant som reklamtrick
Det är inte bara startup-entreprenörer som intresserar sig för hur det svenska pantsystemet kan utvecklas. Det har även lockat till sig intresse från akademin.
Anna Kremel forskar om entreprenörskap och cirkulär ekonomi vid Örebro universitet.
Hon driver också just nu två forskningsprojekt om människors pantvanor, och säger att företag ofta använder pant som begrepp även när det inte riktigt är befogat.
“Företagen vill gärna rida på den positiva vågen med begreppet pant. Pant innebär i sig att du redan har betalat ett par kronor extra när du köper till exempel en burk, som du sedan får tillbaka i pengar som du kan disponera fritt. Men om pengarna bara kan användas till att köpa specifika produkter handlar det ju mer om att du vill binda upp kunden”, säger hon.
Att göra som &Repeat – som ger dig värdecheckar på lunchställen som betalning – är alltså egentligen inte pant utan en kombination av återvinning och lojalitetsprogram.
Anna Kremel tycker att det i grunden är bra om företag får konsumenter att återvinna mer. Men det finns en fara i om det blir för många parallella system.
Anna Kremel forskar om cirkulär ekonomi vid Örebro universitet. Foto: Jesper Mattsson
Ett positivt exempel hon tar upp är Returpack som återvinner aluminiumburkar och PET-flaskor i Sverige. Det bolaget ägs gemensamt av branschorganisationerna Sveriges bryggerier, Livsmedelshandlarna och Svensk dagligvaruhandel.
“Det måste vara väldigt enkelt för konsumenten. Pantpengen i sig som man får tillbaka kanske inte är särskilt värdefull men bidraget man kan göra till miljön ser man som positivt. Det skulle vara jätteintressant om till exempel svenska livsmedelsproducenter gick samman kring ett system. Men om vi får många olika parallella system då blir det komplicerat för kunden”, säger Anna Kremel.
För att företag som Bower och &Repeat ska få riktigt stor positiv miljöpåverkan krävs det alltså sannolikt att de uppnår något som närmast liknar ett monopol.
Både Bower och &Repeat har hyfsat smidiga appar – men frågan kvarstår om de kommer locka till sig tillräckligt många konsumenter och företag för att idéerna ska flyga i stor skala.
Annars finns risken, om man ska tro forskaren Anna Kremel, att användare skräms bort av – helt enkelt eftersom det saknas en stark etablerad standardlösning.
Med andra ord så verkar det som att det blir svårt att lyckas för pantföretagen enligt Anna Kremel.
Suwar Mert menar att det måste gå – även om det blir svårt.
”Vi måste ha pant på allt – det är en realitet. Hur det kommer se ut i praktiken om några år får vi dock se. Framöver hoppas vi kunna tillhandahålla en struktur i vår app som lägger på pant på produkter som saknar pant idag, till exempel kläder och elektronik”
Olle Aronsson har bidragit till den här artikeln.