Sök

ANALYS: JOHANNA EKSTRÖM

Allt talar för svensk fintech – men det finns ett orosmoln

KlarnaTinkfintech
Johanna Ekström, reporter Breakit. Foto: Press/Montage

Johanna Ekström, reporter Breakit. Foto: Press/Montage

Johanna Ekström

Johanna Ekström

Reporter

Pandemin har gjort det mycket lättare för vissa fintechbolag att ta in kapital – och supersvårt för andra.

Redan för fem år sedan skrev dåvarande näringsminister Mikael Damberg och dåvarande finansmarknadsminister Per Bolund en debattartikel i Di där de konstaterade att fintechbolag “genom sina framgångar riktar världens ögon mot Sverige och därmed ökar vår attraktionskraft”. 

Stockholms stad lägger varje år pengar på att ta fram en rapport om branschen, mycket för att locka hit nya aktörer. 

Att rada upp positiva siffror kring den svenska fintechbranschen är enkelt:

• En rapport från tillväxtanalys visar att branschen fortfarande är liten, men snabbt växande. År 2000 stod fintech för 0,01 procent av svensk BNP. Under 2018 hade siffran vuxit till 0,15 procent. 

• Breakits kartläggning visar att branschen sett till omsättning växte med 33 procent mellan 2019 och 2020. Samtidigt växte personalstyrkan som helhet med 36 procent. 

• Det mesta talar för att investeringarna i branschen har nått en all time high under 2020 och 2021. 

• Bolag som Klarna, Trustly, Tink och Izettle har blivit globala storspelare med värderingar i mångmiljardklassen.

Svensk fintech är helt enkelt en succé-historia. Det har länge också varit en skrytbransch både för svenska politiker och Stockholms stad. 

Men även om allt i teorin pekar uppåt så kanske siffrorna inte ger en helt rättvisande bild. 

Det går inte att bortse från att det främst är några stora bolag, och kanske framförallt Klarna, som lyfter statistiken och som också står för en stor del av riskkapitalet. Så sent som i våras tog bolaget in 8,5 miljarder kronor och förra hösten närmare 6 miljarder kronor. 

Enligt experter med insyn i branschen som Breakit talat med har små- och medelstora fintechbolag haft det mycket tuffare de senaste åren. Investerarna har lagt sina pengar i befintliga portföljbolag snarare än i nya och mer osäkra kort. Det är också en trend som branschorganisationen Sweden fintech associationen tar upp i en rapport från i våras. Pandemin verkar ha gett effekten att det blivit mycket enklare för de stora bolagen att plocka in kapital men mycket svårare för små. 

Det återstår att se om trenden håller i sig eller om det bara har är en tillfällig covid-effekt. Om riskkapitalet missar de små bolagen kan det sätta käppar i hjulen för framtida fintechsuccéer. 

Missa inte Breakits stora kartläggning: Fintech-Sveriges hetaste i siffror – tilllväxten, marginalerna, snabbväxarna och "förlorarna"

Läs mer