Hur känns det att börja skriva på Breakit?
”Alltid bra att få vara med på det hetaste stället i stan. Men bortsett från det så har jag aldrig skrivit något i mitt liv, annat än extremt långa mail till anställda, kunder, leverantörer och aktieägare. Så jag måste nog fila på språket en aning nu, tror jag.”
Vad kommer du främst att skriva om?
”Det blir väl, på gott och ont, mycket om entreprenörskap. Det finns ett gäng erfarenheter över alla år som jag hoppas att några där ute kan ha nytta av. Det kan handla om finansiering, cash flow, anställning, internationalisering, lokalisering, dig gen lead, avskedanden, kulturbyggande, teambyggande. Allt.”
Du är ju själv entreprenör. Men för de som inte har koll på dig – hur ser din entreprenörshistoria ut i stora drag?
”I början var jag en så kallad intraprenör, där jag ansvarade för Swedbank Fondkommission. Jag och några andra fick möjlighet att bygga det från ingenting till något riktigt bra under åren 1990-97. Innan dess handlade jag derivat på en annan firma.”
”Därefter startade jag tre företag inom loppet av några år, varav två inom finansbranschen. Det ena såldes till Nordnet och det andra till de anställda, och det tredje var Cint (marknadsplats för marknadsundersökningar, red. anm.) som utvecklades till något riktigt stort och vackert globalt. Det blev en resa över hela världen och med en väldigt stark ställning i sin bransch. Cint såldes för ett par månader sedan till Nordic Capital, som jag tror tillsammans med nuvarande ledningsgäng och de anställda kommer att göra något riktigt, riktigt, vackert av det hela.”
”Därtill så har jag ända sedan 1996 investerat i internet-startups och har väl för avsikt att fortsätta med det. ”
Enligt våra källor värderades ditt bolag Cint till en miljard när det såldes nyligen. Vad ska du göra nu framöver? Förutom att skriva hos oss.
”Att få skriva för Breakit räcker väl gott och väl?”
”Nej, men jag har en idé tillsammans med några andra om att starta en verksamhet som skalar själva företagandet. Jag vet inte hur mycket jag kan berätta nu, och om det ens är en så smart egentligen, men det finns ett par exempel runt om i världen. Så vi ska åtminstone testa om det funkar. Om inte, så får vi väl listigt dra oss tillbaka och slicka såren.”
Vad är det bästa med att vara entreprenörslivet?
”Det låter väl som en riktig klyscha, men det är väl den här ganska falska bilden av frihet. Den bilden är ju falsk, eftersom du är mer piskad att leverera till dina kunder än någonsin annars. De som bara levt i skyddet av ett starkt existerande varumärke, eller i en verksamhet där finansieringen aldrig är en fråga, förstår kanske inte vad jag menar. Men att varje dag försöka resa flaggan på Iwo Jima, är extremt frustrerande men just av den anledningen så extremt glädjebubbelberusande, när man väl, någon gång ibland, lyckas. Som när vi i Cint landade Surveymonkey som kund i USA.”
Det värsta då?
”Det värsta, och det bästa, med entreprenörandet är att man är sitt företag. Du blir i mitt tycke aldrig en riktigt bra entreprenör om du inte verkligen lever ditt företag, men med det följer ju också att när saker och ting går åt helvete, vilket de gör. Garanterat. Jag har som tur är aldrig haft svårt att sova, men just den här pressen att det är du som är 100 procent ansvarig för kanske 10-150 människors utkomst och som du har ”lovat” en viss vision, ett gäng kunder som litar på tjänsten, och inte minst att du har tagit in pengar från andra, gör att det blir, och måste bli, litet extra jobbigt när saker och ting går åt skogen. Å andra sidan, så skapar det ansvaret en nästan övermänsklig energi som är svår att hitta annars.”