När Carl Waldekranz kliver in på det två månader unga kontoret i centrala Stockholm gör han det för första gången sedan kontoret blev deras. De senaste månaderna har den 28-årige Tictail-grundaren tillbringat i New York i företagets nya lokaler där.
Han glömmer till och med att ta av sig skorna – trots obligatorisk skogräns.
”Vi gör ett undantag”, säger han.
Mycket har hänt sedan Tictail lanserades för snart tre år sedan. Bolaget, som utvecklat en e-handelsplattform för företagare, har idag mer än 70.000 butiker kopplade till sitt nätverk. Och bolaget fortsätter att växa snabbt – antalet anställda ska under det kommande året dubblas till närmare 90.
Sedan förra året sköter Carl Waldekranz verksamheten från Manhattan. Tanken är att han ska besöka Stockholm en gång varje månad – en målsättning som han hittills inte har lyckats leva upp till.
”Jag fastnade där eftersom det var så mycket med det nya kontoret. Men det känns skitskönt att var tillbaka här. Det är här vi bygger produkten och det är fortfarande vårt högkvarter."
"Sedan får alla som jobbar på Tictail i Stockholm åka till New York och jobba där när de vill. Vi bjuder vi på flygbiljetten. VI lägger ned mycket tid på att möjligheter för de anställda att umgås. Har man den tryggheten i sina medarbetare, det är då innovation kan frodas."
I Stockholm har Carl Waldekranz lyckats med konststycket att bli något av en näringslivskändis. Han har fångat de breda mediernas intresse och tidningar har till och med dragit paralleller till Steve Jobs – trots att Carl Waldekranz själv inte kodar.
Jag undrar hur uppmärksamheten kring honom och hans bolag skiljer sig mellan Stockholm och New York.
”Där borta är vi nog vad vi var här för två år sedan. Då hade vi några bra investerare och det tisslades och tasslades om bolaget – men vi var fortfarande väldigt mycket en David. En liten kaxig, spelare. Så är vi nog i New York nu. Det är mer early days än här”, säger han.
Hur känns det att ha den rollen?
”Jag älskar det. Verkligen. Det är hur kul som helst. Jag trivs jättebra där och det är kul att göra om resan med allt man vet hände här. Det är en chans att få göra samma sak igen."
Gör ni det bättre då?
”Hoppas det. Men det är nog en svårare stad att göra sig hörd i. Mer konkurrens.”
Och visst håller parallellen. När Tictail etablerade sig i Stockholm 2011 tog bolaget in drygt 20 miljoner kronor i riskkapital från brittiska Balderton och den schweiziske affärsängeln Klaus Hommels, som bland annat har investerat i bolag som Spotify och Facebook.
På samma sätt valde bolaget att ta in kapital 8 miljoner dollar i samband med New York-flytten – pengar som kom från riskkapitalbolaget Thrive Capital.
”De har extremt bra rykte i New York”, säger Carl Waldekranz.
Att flytta till New York var inget kontroversiellt beslut för bolaget. Enligt Carl Waldekranz finns det många fördelar med att vara på plats rent fysiskt i New York – inte minst med tanke på att bolaget växte med 420 procent på den amerikanska marknaden i fjol.
”Sedan finns det massa andra fördelar. Allt från intervjuer till att rekrytera rätt personer – eller bara om man ska ha en fest på kontoret. Det är den typen av gräsrotsrörelser som kan accelerera tillväxten. Tictail är en ganska viral produkt, och för att en viral produkt ska spridas behövs det en bas.”
Skillnaderna mellan den svenska och amerikanska marknaden är däremot stora. Att anställa en programmerare i USA kostar ungefär dubbelt så mycket som i Sverige – utan att på något sätt få en mer kompetent medarbetare.
”Det är en så dyr stad. Lägenheterna där är dubbelt så dyra som här hemma. Det kostar mycket mer att leva där”, säger han.
Någon bostadsbrist behöver de däremot inte oroa sig för i New York. Det är däremot, som bekant, ett högst påtagligt problem i Stockholm.
”I New York är det lätt att få lägenhet om du kan betala mycket pengar, men i Stockholm är omöjligt att få lägenhet oavsett. Men när du väl hittar en lägenhet kan du få rimligt pris. Om du inte vill gå in på svarta marknaden då”, säger han.
Är det verkligen så illa?
”Ja. Det är förjävligt. Det är så himla tråkigt, eftersom det finns så många duktiga människor runt om i världens som gärna hade bott i Stockholm och levt och arbetat här ett par år. Det kan handla om talanger man kanske inte ens kan hitta här – men så faller det på att blir så dyrt och komplicerat att ta över folk. Vi har lyckats ta över fyra-fem personer hit, men det är så himla mycket svårare.”
Carl Waldekranz och Tictail har högt ställda mål. Redan när jag intervjuade honom för något år sedan i Dagens industri pratade han om att det ska bli lika självklart att "tictaila", att söka runt bland deras e-handlare, som att googla.
Den ambitionen finns kvar.
"Vi har haft ett par bra tillfällena där vi kunnat göra exit om vi velat. Men det är inte ambitionen. Vi vill bygga ett bolag som blir ledande i branschen. Det är spännande att se bolag som Etsy* göra en börsnotering och känna att fan, vi kan bli bättre än det där. Vi kan gå dit och ännu längre."
"Det häftigaste med Tictail är att det fortfarande känns som dag ett. We're just getting started."
Innebär det att ni ska ta in mer kapital?
"Jag känner ingen stress med det. Vi har mycket pengar kvar och drar in en del. Nu är fokus på att bygga tjänsten, utöka användarbasen och sedan vet vi att när timing är rätt så finns det kapital för ett bolag som Tictail."
Om inte bubblan spricker.
"Det tror jag inte att den gör."
*Fotnot: Etsy förväntas ta in 100 miljoner dollar i samband med sin börsnotering. Det spekuleras i att bolaget kan värderas till närmare 2 miljarder dollar.
LÄS MER: "Etsy på väg mot börsnotering"