Ångesten låg tätt över landet förra året. I månader hade entreprenörer, storföretag, myndigheter och skolor nervöst svettats över hur man skulle implementera den nya dataskyddsförordningen GDPR.
Det hotades med miljonböter om man inte kunde lösa frågan och på mitt egna barns förskola slutade man till och med sätta upp listor på vilka barn som hade fått en ny blöja.
Enligt en rapport från Tillväxtsverket la svenska företag 26,6 miljarder kronor på att förbereda sig för den nya ordningen.
Under året har Datainspektionen bland annat granskat fintech-jätten Klarna för hur de hanterar sina personuppgfiter, den ännu större jätten Google för hur de använder platsdata och företagen bakom den stora läckan från 1177. Det skriver Computer Sweden.
72 granskningar har inletts under året och 23 stycken bereds fortfarande enligt tidningen.
Totalt har 6.300 incidenter anmälts i Sverige under det första året med den nya lagen.
Men så här ett år efter att GDPR införts kan man konstatera att det faktiskt inte har utdelats några viten, ingen har alltså fått betala för att ha misskött GDPR, än så länge.
"Vi måste börja spänna bågen och döma ut sanktioner," säger Datainspektionens generaldirektör Lena Lindgren Schelin till Computer Sweden.
"Jag tror att de flesta kommer att hamna i processer i förvaltningsdomstolar och då kommer vår verksamhet att bli ännu mer genomlyst – och det tror jag ökar lärandet och kvaliteten"
Hon vill också att man ska sluta se GDPR som en bromskloss utan att man istället måste förstå att man inte får använda data till vad man vill.
"Det är lite som att man ger barn godis en tisdag för att man är trött. Sedan ser barnen det som att de ska fortsätta få godis – men då måste man ta tillbaka den rättigheten," säger hon till Computer Sweden.
"Somliga kan ha samkört sådant de inte har rätt till och då svider det att man nu inte får samma utväxling inom exempelvis forskning och innovation."
Vill du veta mer om GDPR – kolla in den här fantastiska guiden