På tisdagen publicerades en rad förslag från Digitalisersingskommissionen, en statlig utredning som ska hjälpa regeringen att skynda på it-utvecklingen i Sverige.
Ett av förslagen går ut på att staten borde fråga varje medborgare om hen vill ha post från myndigheter digitalt eller på papper.
"Förslaget innebär att samtliga fysiska och juridiska personer antingen ska registrera sig för en valfri digital brevlåda för att ta emot digital myndighetspost eller aktivt besluta sig för att de vill behålla befintliga postrutiner", skriver utredarna.
Beskedet är goda nyheter för de företag som erbjuder lösningar för digital post, däribland svenska Kivra.
“Beskedet från staten är ju egentligen inte att all post måste bli digital, men det innebär att myndigheterna måste erbjuda möjligheten att få post digitalt. Och eftersom vi tror att vi kan göra en tjänst som är mycket mer användarvänlig än papperspost, tänker vi oss att folk kommer att välja oss i stället”, säger Kivras vd Stefan Krook.
Digitaliseringskommissionen skriver i sin rapport till regeringen att en variant skulle kunna vara följande: Svenskarna får fram till 1 januari 2019 på sig att berätta för staten om de vill fortsätta få papperspost.
Den som vid det datumet ännu inte har gjort något aktivt val får ett brev hem med en uppmaning om att börja använda en digital brevlåda. Om personen efter två påminnelser inte har svarat får vederbörande anses ha gjort ett aktivt val om att hen vill fortsätta få papperspost.
Stefan Krook på Kivra tror att den digitala postmarknaden kommer att få ett rejält uppsving redan 2016 - till följd av att en rad aktörer nu pressar på utvecklingen.
“Det här året fick vi en brant utveckling uppåt vad gäller antalet avsändare, när vi fick med stora elbolag, teleoperatörer och försäkringsbolag och gick från 10 avsändare till 500. Jag tror att det kommer en Swish-liknande utveckling nästa år där proppen går ur vad gäller antalet slutanvändare”, säger han.
En knäckfråga hittills har varit hur Kivra ska få betalt för att företaget erbjuder myndighetspost. I nuläget betalar inte myndigheterna för det, eftersom det saknas "digitala frimärken".
Enligt Stefan Krook är det dock på väg att ändras.
“Vi kommer att få betalt. Det är bara en fråga om när. Ersättningsmodellen är ju inte raketforskning direkt, och det är numera ingen som säger till mig att de tycker att vi inte borde få någon ersättning”, säger han.
Utredarna är inne på samma linje. Följande går att läsa i Digitaliseringskommissionens skrivelse till regeringen:
"För kommersiella tillhandahållare av digitala brevlådor som också levererar offentlig post finns i nuläget ingen modell för ersättning liknande portokostnader för traditionella försändelser. Allt eftersom mängden digital myndighetspost ökar bör en ersättningsmekanism utarbetas för att täcka de kostnader brevlådeoperatörerna har för att distribuera offentlig post. Utredningen lämnar inget förslag i denna del men gör bedömningen att frågan kan lösas inom den 3-åriga införandeperioden".