Sök

KRÖNIKA

Emanuel Karlsten: Sveriges agerande i EU framstår som fegt

Emanuel Karlsten

Emanuel Karlsten

Krönikör

Sveriges regering svängde i sista stund. Trots att de tidigare gett tung kritik i förhandlingarna röstade regeringen idag för det nya copyrightdirektivet i sin helhet.
Fegt agerat, skriver Emanuel Karlsten i en krönika.

Turerna har varit många det senaste året, men nu är det på upploppet. Trilogsamtalen är avslutade och de två instanserna i EU, parlamentet och ministerrådet, har kommit överens om en gemensam version av copyrightdirektivet.

Nu finns bara en instans kvar innan det så kallade internetfiltret och länklicensen blir lag i Sverige.

Men vägen dit har knappast varit spikrak.

Sverige ville förmildra förslaget

Genom “de ständiga representanternas kommitté”, coreper, har medlemsländernas EU-ambassadörer ifrågasatt om de verkligen kan godta flera av de formuleringar som EU-parlamentet anfört. Sverige har till exempel tidigare haft svårt för flera saker i artikel 13, det som kallats internetfiltret (läs mer om det här). Därför motsatte sig Sverige, tillsammans med bland annat Tyskland, ett mandat till fortsatta förhandlingar.

Men medan Sverige ville förmildra direktivet ledde Tysklands invändning till att direktivet i praktiken skärptes. Bakom kulisserna förhandlade Tyskland med Frankrike och kom fram till ett ännu skarpare förslag. Nu skulle i princip alla sajter som är äldre än tre år installera ett filter som försäkrar sig om att inget upphovsrättskyddat material någonsin publiceras utan tillstånd.

Förslaget är ett dråpslag mot små företag och sajter som nu behöver hitta ett sätt att säkerställa att användare aldrig begår upphovsrättsbrott. För Google kostade det en halv miljard kronor att utveckla – och då är det ändå otillräckligt givet direktivets nya krav.

Efter Tysklands forcering gick det snabbt. Sveriges kritiska röster i coreper var förgäves och trilogen kunde därför avslutas förra veckan.

Oväntad vändning

När nu ministerrådet, genom coreper, fick en sista chans att godkänna eller avvisa förslaget valde Sverige att ändra sig och ställa sig bakom förslaget. Borta var den tidigare skarpa kritiken. Patrik Sundberg, rättsakkunnig på justitiedepartementet förklarar i ett mejl att “Sverige har gjort bedömningen att de positiva delarna av direktivet överväger de negativa och att det därför inte funnits skäl att rösta nej”.

Det framstår onödigt fegt. Sverige hade utan problem kunnat fortsätta motsätta sig och sälla sig till kritiska länder som Finland och Nederländerna. Det hade varit riskfritt eftersom en svensk röst inte hade förändrat majoritetsförhållandet, men framför allt hade det framstått mer konsekvent, givet tidigare reservationer.

Nu sammanfattades Sveriges röster under de avslutande förhandlingarna som att “de mullrade” lite, innan de gav med sig.  

Därmed är det bara ett sista godkännande från Europaparlamentet som är kvar innan copyrightdirektivet ska bli lag i Sverige. I månadsskiftet mars/april röstar parlamentet och kritikerna sätter nu sitt hopp till detta datum. Även om direktivet röstades igenom med drygt 200 rösters marginal när detta passerade i september, var skillnaden betydligt mindre när det gällde frågan om artikel 13 - ett internetfilter. Där skiljde knappt 40 röster.

När ett “förvärrat” direktiv nu kommer åter till parlamentet tror kritiker att det finns chans att vända majoriteten, åtminstone i frågan om artikel 13.

Nästan alla svenska parlamentsledamöter har berättat att de kommer rösta nej, även de som tidigare röstade ja - Feministiskt initiativ och Socialdemokraterna.

Det ger därför visst hopp om att direktivet kan stoppas – i den absolut sista instansen.

Har du missat turerna kring de nya EU-reglerna? Läs den här artikeln isåfall.

Läs mer