Sök

Idag vill alla vara startup-grundare – annat var det på 1600-talet

Foto: TT samt målning av drottning Kristina som hänger på Nationalmuseum.

Breakit

Breakit

Förr behövde entreprenörer tillstånd från regenten och sågs som starkt avvikande från normen.

Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet.

Idag är det närmast en självklarhet att en ny idé ska få blomma. Något annorlunda var det på 1600-talet, vilket Anders Johnson beskriver i sin bok Besvärliga människor: svenska entreprenörer under 400 år. 

Under den svenska entreprenörshistoriens första 150 år krävdes ett mer eller mindre uttryckligt tillstånd från kungen (eller drottningen) för att man skulle få bedriva en verksamhet som var något annat än din av gud givna uppgift (vilket för de flesta tydligen var att bruka jorden).

Allt som inte var tillåtet var förbjudet fram till 1864, då man vände på steken: allt som inte var förbjudet var tillåtet. Lagändringen gjorde att entreprenörer kunde börja sko sig på i princip vad de ville, om det inte var förbjudet alltså. De flesta förbuden var nog inte så märkliga. Till och med då förstod man att det nog var bra att sprängmedelstillverkningen var reglerad. Andra förbud är desto svårare att förstå.

”Man fick inte bygga kyrkorglar, jag vet inte varför. Men det var ett av de sex-sju förbuden. Däremot fick man bygga hus, vilket inte var så lyckat. Folk byggde hus, inte minst i Stockholm, som var livsfarliga”, säger Anders Johnson. 

Att döma av Anders Johnsons bok var dåtidens entreprenörer inte sällan starkt avvikande från alla etablerade normer för hur en medborgare borde bete sig. Det har hänt saker sedan dess. Spolar man fram till nutid är entreprenören inte bara etablerad i mittfåran. Startup-folket har blivit vad många andra i samhället vill bli.

Men det svenska ”techundret” och dess förgrundsgestalter – entreprenörerna – lyfts också allt oftare fram i det politiska samtalet. Entreprenörer är det enda som står mellan oss och allt tråkigt som kan drabba ett land: arbetslöshet, dålig tillväxt, miljöförstöring. Men, tänk om sanningen kanske är något mer nyanserad?

”De flesta entreprenörer misslyckas, även när det kommer till något ordinärt som att sätta upp en ny restaurang, så går det mesta åt pepparn”, säger Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, som forskar på entreprenörskapets effekter på samhället.

Wennberg säger att av tusen spännande affärsidéer är det bara en som blir ett företag som överlever. Lite orättvist kan tyckas. Att djungels lag gäller på marknaden är sedan gammalt. Självklart behövs det det många försök innan en idé kan bli ett bolag som till slut tar fart och bidrar till ett samhälles utveckling. Men kanske är det inte ens så enkelt. Karl Wennberg menar att det är svårt att avgöra de nystartade företagens betydelse för landet.

”Ett företag som Spotify har mestadels flyttat sin verksamhet utomlands, de har inte anställt jättemånga människor här. Samtliga ICA Maxi-butiker har anställt fler. Så är Spotify viktigt? Det är viktigt i ett indirekt sammanhang”, säger han. 

Han pekar på att succébolagens påverkan på svensk ekonomi är svår att mäta. Man kan se att anställda på Spotify startar nya företag som på sikt kan bidra till tillväxten, och att företag kan skapa en bra produkt för sina kunder, som på sitt sätt bidrar till samhället. Men för den sakens skull, menar Wennberg, blir entreprenörskapets reella effekt på samhället inte enklare att mäta.

”Det är svårt på samma sätt som att det är svårt att säga exakt var planetens gränser ligger, vi vet att det finns en riktning, men det är svårt att veta vad de 2000 tidigare startförsöken betyder för ekonomisk tillväxt nästa år eller nästnästa år. Den som löser den knuten kommer få något pris, säger han.  

Kopplingen mellan tillväxt och entreprenörsskap har förbryllat forskare i många år, och enligt Wennberg har man fortfarande inte hittat ett bra sätt att mäta sambandet. Han tror inte heller att en sådan metod någonsin kommer att finnas.

”Givet alla datamängder vi har idag och duktiga forskare, så borde någon ha gjort det. Men om någon löser det så kommer det vara en europé eller en asiat som bor i USA”, säger Karl Wennberg.

Den mycket specifika gissningen tyder på att han ändå har en känsla av att den här knuten går att lösa. Men det är först då som man med säkerhet kan veta om Daniel Ek är svensk ekonomis räddning.

Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet – lyssna på hela avsnittet här.

Läs mer