För två veckor sedan kom beskedet att Bonnier ska styckas. Och under tisdagsförmiddagen avslöjade den börsnoterade konkurrenten Schibsted sin plan – att dela företaget i två delar.

# Den ena halvan kommer bestå av de internationella radannonssajterna. Det bolaget, som får namnet MPI, ska börsnoteras 2019.

# I den andra halvan läggs de svenska, norska och finska verksamheterna, där bland annat Blocket, Aftonbladet och SvD ingår.

Nu rusar Schibsteds aktie. Men frågan är varför splittringen sker, och vad den betyder för Sverige? Det var ju bara ett år sedan Schibsted delade upp företaget i två (helt andra) delar – media och marketplaces.

Låt oss backa bandet.

Kriget med Naspers

Stora delar av Schibsteds börsvärde utgörs av de internationella Blocket-klonerna, inte minst franska Leboncoin. Även i Italien och Spanien har man så kallade "online classifieds" (radannonser på internet) som är väl utvecklade.

Men Schibsted listar självt ett stort antal länder där verksamheten är i investeringsfas. Där kommer det krävas mycket mer pengar för att lyckas.

Som lök på laxen har ett gammalt krig om marknadsledarskap seglat upp. För tre år sedan slöt Schibsted fred med det sydafrikanska mediebolaget Naspers.

Efter att Schibsted, enligt Breakits källor, bränt över en miljon kronor om dagen löstes rivaliteten genom att helt enkelt gå ihop med Naspers på jättemarknader, som exempelvis Brasilien.

Skönt, tänkte Schibsteddirektörerna. Nu behövde de "bara" oroa sig för att globala jättar som Facebook skulle äta upp deras kassakossor.

Men freden varade inte längre.

Schibsted investerar tungt i sin loppis-app Shpock, skräddarsydd för den mobila generationen. Naspers har samtidigt investerat i den direkta konkurrenten Letgo. 

Nu är det, enkelt uttryckt, fred i vissa länder och krig i andra. På en marknad där vinnaren tar allt står Schibsted inför stora investeringar om man vill lyckas globalt.

Kort sagt: Schibsted behöver cash. Det får man nu genom att börsnotera MPI så öppnas tillgången de internationella kapitalmarknaderna på ett helt annat sätt än när verksamheten var en del av den gamla mediekoncernen.

För att visa att man menar allvar med den internationella satsningen sätter Schibsted dessutom tungviktaren Rolv-Erik Ryssdal som chef för den internationella delen MPI, istället för Sondre Gravir som fram till för bara någon vecka sedan var chef för Schibsted Marketplaces.

Samtidigt gör lösningen med en avknoppning att man kan behålla kassakor som Blocket och Lendo, med starka medier som Aftonbladet som trafikmotor.

Mumma för den svenska fintechscenen

Medieverksamheten i Sverige, med Aftonbladet och Svenska Dagbladet, lär inte påverkas nämnvärt av avknoppningen. Men den får ändå stora effekter i Sverige.

Affären kommer innebära att ”gamla” Schibsted potentiellt får loss en del cash. Man kommer att behålla minst hälften av aktierna i MPI. Resten av aktierna delas ut till Schibsteds ägare alternativt säljs. Hur många aktier som kommer att säljas är oklart men säkert är att finanserna i Schibsted kommer att stärkas.

Hela Schibsted har i skrivande stund ett börsvärde på över 70 miljarder kronor. Även om omsättningen är betydligt lägre i den delen som knoppas av så är det ändå den delen som på riktigt får det att vattnas i munnen på investerarna. Tillväxtpotentialen för Blocket-kopior går inte att bortse ifrån (kolla bara utvecklingen för Avito i Ryssland). Det går definitivt att argumentera för att avknoppningen är värd minst lika mycket som det som blir kvar.

Så låt oss anta att börsvärdet på avknoppningen blir 35 miljarder. Schibsted behåller alltså minst hälften av aktierna men det är ändå 17,5 miljarder norska miljarder kronor som kan delas ut i form av aktier till ägarna alternativt föras in i Schibsteds kassa.

Lägg därtill att Schibsted i fortsättningen slipper att finansiera expansionen för radannonssajterna runt om i världen. Slutsatsen blir att Schibsteds finanser stärks vilket öppnar för rejäla investeringar i nya projekt.

Nära till hands ligger garanterat jämförelsesajten Lendo. Där var planen tidigare att sälja av en del för att få pengar till en fortsatt internationell expansion.

Nu klarar Schibsted att finansiera den satsningen på egen hand. Planen är att lansera Lendo i Polen, Danmark och Österrike under 2018 och 2019. Sannolikt kommer Schibsted steppa upp sin fintech-satsning ytterligare. Redan idag har man investerat tungt i Bynk och Hypoteket. Nu får man möjlighet att fortsätta stödja dessa bolag samtidigt som man kan göra fler nyinvesteringar.

Kanske blir det Schibsted som på allvar kan utmana de svenska bankerna om den heliga kassakon: svenskarnas bolån.