Sök

Techbolagens nya knep – som får miljarderna att strömma in

SpotifyWidespaceTech

Elon Musk och Daniel Ek är bara två av de många entreprenörer som utnyttjat konvertibellån. Wall streets ikoniska bronsoxe i bakgrunden. Bildmontage av Breakit. Foto: Press/AP/TT

Jonas de Lange

Jonas de Lange

Reporter

Konvertibellån är det nya svarta – men vad är det som lockar?

“Wall street älskar att använda förvirrande termer som får dig att tro att det bara är de som kan göra det de gör, eller ännu bättre: för att få dig att bara lämna dem i fred.”

Så säger bankiren Jared Vennet i filmen The Big Short, baserat på boken med samma namn.

Fenomenet gäller inte bara Wall street, utan finansvärlden generellt. Ett praktexempel på just det är konvertibellån.

Kort förklarat är en konvertibel ett lån som längre fram kan konverteras till aktier. På den grunden kan man ibland lägga på begränsningar som vilken aktiekurs man kan konvertera till, lånets ränta eller vad som händer om bolaget som tagit lånet köps upp.

Just konvertibellånen har den senaste tiden ökat i popularitet inom techsektorn, och nu rapporterar sajten Recode att nivåerna för finansieringsformen varit högre hittills 2018 än de var under IT-bubblan vid millenieskiftet. Konvertibellånen är populära, även i Sverige och har använts av bolag som Widespace, Izettle och inte minst Spotify – 2016 lånade streamingtjänsten drygt 8 miljarder kronor genom en konvertibel.

Så varför har just den finansieringsformen blivit så populär?

För entreprenörerna och de befintliga ägarna i ett techbolag handlar det om två saker: Räntorna, både i USA och Sverige, är fortfarande förhållandevis låga – lån är med andra ord billigt. Det andra är att man inte behöver släppa in nya delägare direkt. Den utspädning av ägande det medför kan skjutas på framtiden, och i framtiden är bolaget förhoppningsvis värt mycket mer så att man inte späds ut lika mycket.

Även för de nya investerarna kan konvertibler vara bra. Till en början slipper man direkt ta risken det medför att vara faktisk ägare i ett bolag. Om låntagaren inte presterar som investeraren vill kan man istället enkelt kräva tillbaka lånet i cash, istället för aktier. Samtidigt har man inte uteslutit en uppsida om bolaget skulle gå väldigt bra.

En inte helt ovanlig klausul i ett konvertibellån är att kursen långivaren får konvertera till ska vara exempelvis 20 procent lägre än kursen vid nästa emission. På så sätt kan man se konvertibeln som en rabatterad investering i en kommande emission.

Vid första ögonkast kan detta verka som en ren vinn-vinn-situation. I sin artikel pekar dock Recode på att den kraftiga ökningen kan vara begynnelsen på sämre tider.

“De två tidigare toppåren för konvertiblelån i interneteran – 2000 och 2007 – följdes båda snabbt av marknadskollapser. Det behöver inte betyda något i sig självt, men det är värt att hålla ögonen på”, skriver Recodes reporter Rani Molla.

Läs mer