Energidata.

Ordet låter varken spännande eller glamoröst. Hade jag ringt upp någon av mina vänner och bett dem att läsa den här intervju, som nu ska handla om en ung entreprenör som vill förändra världen med hjälp av energidata, så hade responsen förmodligen blivit tudelad. Några hade tyckt det verkat vara en intressant grej och plikttroget klickat in sig på sajten. Andra hade nog ställt mig frågan: Vadå energidata?

För Hjalmar Nilsonne råder det ingen tvekan om saken. Han älskar energidata.

”Det är helt sjukt! Bara den mängd energi vi kan spara i våra hem är större än den energi man kan spara i hela transport- och industrisektorn – tillsammans. Men samhället utnyttjar inte den effektiva teknik som finns. Ingen har tid och kunskap att bry sig.”

Hjalmar Nilsonne sitter på ett fik, strax utanför Wattys kontor i Gamla stan i Stockholm. Inne på kontoret sitter 17 personer och slipar på appen, algoritmerna och produkten. Bolaget samarbetspartners är för tillfället på semester – vilket innebär att det är perfekt läge för bolaget att jobba ikapp.

”Vi har väldigt mycket planer inför hösten, så det är mycket som ska göras”, säger han.

För den som inte känner till begreppet energidata så handlar det om den data som går att hämta från energin som vi använder i våra hem. Rostar jag bröd varje morgon och har ett kylskåp som drar onödigt mycket energi – då kan det upptäckas genom att energidatan tolkas.

Så har det däremot inte alltid varit – och det är där Watty kommer in i bilden. 

Bolaget har tagit fram en algoritm som gör det möjligt att se exakt vad i ett hem som drar energi, hur mycket och när. Appen kan även se när exempelvis ett kylskåp håller på att gå sönder.

”Men vi märkte tidigt att det inte bara räcker med en algoritm. Vi åkte därför hem till 10-20 familjer och installerade mätare överallt i deras i bostad, och kunde på så sätt samla in data, månad för månad. De mätningarna gör vi än idag och det är nog den mest detaljerade datainsamlingen som någonsin har gjorts i hemmet. Sedan matade vi in det i våra algoritmer.”

”Det räcker alltså inte med att bara sitta på ett kontor och ta fram en algoritm. Men eftersom att vi har samlat in den här datan, som är kostsamt och tar tid, har vi byggt upp det som antagligen är världens största dataset över hur energianvändning faktiskt ser ut. Utifrån det har vi kunnat ta fram de bästa modellerna. I januari fick vi ett kvitto på det när vi benchmarkades mot våra internationella konkurrenter och vann. Det tycker jag är anmärkningsvärt, med tanke på att vi är ett litet bolag från Stockholm."

Hur träffsäkert kan ni tolka datan?

”Man kan säga att det fungerar som röstigenkänning. Man tittar på mönster och räknar ut vad som är den rimligaste kombinationen av saker som kan ha hänt. Det vi har visat är att när det fungerar bra: då fungerar det bra. Men sedan finns det vissa fall som är svåra. De känner vi väl till.”

Vilka då?

”Lägenheter är inte svåra fall. Det svåra är om du har en massa elvärme, så som äldre hus. Då får du en brusig signal. Massa element som går av och på, då blir det massa hack som förstör signalen.”

En starkt bidragande orsak till att ett litet, svenskt bolag har blivit duktiga på att tolka energidata har göra med att i princip alla bostäder runt om i landet har en så kallad smart elmätare installerad. Elmätaren hjälper till att samla den data som Watty i sin tur ser till att tolka med hjälp av sensorer.

I länder som Tyskland och England, och därefter resten av världen, kommer den typen av smarta mätare börja användas först nästa år. 

"Sverige var först i världen med att göra det möjligt att samla energidata. Det gör landet till en perfekt testmarknad. Andra länder har inte samma infrastruktur."

Exakt vad Watty har tänkt sig att göra med all den energidata de samlar in återstår att se. Affärsmodellen är långt ifrån klar, men enligt Hjalmar Nilsonne råder det ingen brist på idéer och användningsområden. För vissa framtida användare kan det handla om att spara pengar i form av en minskad elräkning. Andra kan uppleva nytta i form av att ha koll på vad som är igång i hemmet medan man är borta.

”Vi tycker att nyttan är väldigt tydlig. Föräldrar kan se om barnet är hemma och är du på semester kan du se om värmepumpen har gått sönder, samtidigt som du även sparar pengar. Vår största utmaning är att få folk att förstå att det finns värdefulla produkter och tjänster för det här numera."

Är det er största utmaning?

”Det kan man säga. Vi ser det som att det här är en ny produktkategori. Innan var hemmet en helt pre-digital upplevelse. Folk har aldrig tidigare tänkt på sin elmätare, men nu kan man faktiskt hålla koll på sin lägenheten med mobilen och checka in när som helst."

Exakt hur intäktsmodellen ska utformas är däremot oklart. Eller hemligt. Hjalmar Nilsonne nämner hypotetiska samarbeten med elbolag, prisjämförelsesajter och försäljning av data.

”Den här branschen har aldrig funnits och väldigt många är nyfikna. Vi vill hjälpa folk fatta smarta energibeslut, men det gäller att behålla sin trovärdighet. Det kan fungera som så att när ditt kylskåp är på väg att gå sönder, vilket vi faktiskt kan se, så kan du få tips om det billigaste kylskåpet som passar din användning via en prisjämförelsesajt som exempelvis Prisjakt. Rakt in i appen.”

”Det kan vara oerhört värt för en varuleverantör att veta vilka som behöver vad, och för användarna är det sjukt mycket värt att få någon annan som löser problemen innan det uppstår på riktigt.” 

”Det uppkopplade hemmet är redan en väldigt stor grej och alla som säljer apparater undrar vad deras roll ska bli. Hur ska varuhusen nå ut? Hur ska elbolagen göra? Kommer Google eller Amazon äga frågan? Vi vill samarbeta med dem som har de bästa lösningarna för kunden. Vi är inte dogmatiska och säger: Det måste bli så här.”

Att bolaget saknar intäktsmodell verkar inte heller ha oroat investerarna. Inte heller konkurrensen från utländska tungviktare. Bolaget har redan lyckats locka till sig investeringar från affärsänglar, finska energifonden Cleantech Invest och ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Totalt sett har bolaget fått in över 10 miljoner kronor till utvecklingen av sin produkt.

”Det är ju inte så att vi inte har idéer – det är det ingen brist på. Och vi har även kommersiella samarbeten igång. Så om man tror på energidata är det nog inte så läskigt att investera – även om man inte vet exakt hur det kommer att säljas i framtiden.”

Watty, som är sprunget ur Kungliga tekniska högskolan, KTH, grundades för cirka två år sedan. Idag har bolaget runt 100 testanvändare som provar produkten, men någon kommersiell lansering har Watty ännu inte gjort. Planen är att tjänsten ska lanseras på bredare front inom kort.

Du var 25 år när du drog igång Watty. Varför startade du bolaget?

”Det hela började i samband med att jag brukade undervisa på KTH. Jag undervisade i modellering av energianvändning och jag upplevde det som ganska tydligt att användning av energi är den största utmaningen för mänskligheten i framtiden. Så det var lite av en no brainer att vilja hålla på med det.

”När jag undervisade så kände jag och några andra att: de här mönstren är ju rätt lätta att se. Då föddes idén om att ta fram en mjukvara för det här. På så sätt skulle alla kunna ha sin egen Hjalmar, en kopia av mig som hjälper folk förstå energianvändning i realtid. Shit vilken ball idé! Så vi började samarbeta lite med en professor på KTH och det var där det startade.”

Men vägen till KTH var inte självklar för Hjalmar Nilsonne. Som 17-åring beslutade han sig för att hoppa av gymnasiet – efter en principdiskussion med en lärare.

”Jag och en lärare på min skola hade olika uppfattning om en sak. Jag hade en fånig projektidé att jag ville samarbeta med Ericsson och bygga en key-finder med hjälp av SIM-kort. Jag tänkte att jag skulle snacka in mig på Ericsson, fixa lite chips och bygga ihop det där. Men det tyckte han inte var någon bra idé och sa att jag var tvungen att göra något annat."

”Men jag sa nej, jag ska göra det här. Då sa han att jag antingen gör någonting annat eller blir underkänd. Då sa jag att jag åtminstone måste få försöka göra min grej – eller så kommer jag aldrig tillbaka. Han sa nej och jag sa hejdå."

Det låter helt galet.

”Ja… Eller nej. Så galet var det inte. De sa att man skulle få göra i princip vad man ville som projektarbete. Jag valde att gå min väg.”

Men envist. Är du väldigt envis?

”Nja… I principfrågor kanske. Han tyckte att han skulle bestämma över mig.”

Att hålla stenhårt på principer hänger väl ihop med envishet?

”Ja, om principer är envishet så är jag extremt envis.”

Princip-diskussionen med läraren var däremot inte den enda anledningen till avhoppet. I slutet av gymnasiet började Hjalmar Nilsonne spela poker på nätet – en hobby som kan innebära relativt enkla pengar och spännande utmaningar för personer med bra koll på matte.

Med andra ord: Personer som Hjalmar Nilsonne.

”Kunde man matte var det väldigt bra tider, för det var i samband med att pokern boomade i Sverige. Men det är inte en speciellt kul livsstil. I spelvärlden är man ensam som egenföretagare och det enda man kan uppnå när dagen är slut är pengar. Så är det verkligen inte med startups.”

"Livet måste handla om mer än så."

Är du en risktagare?

”Nej, jag var faktiskt ganska feg. Jag spelade väldigt matematiskt och tog små risker. Men det var ändå en ovärderlig tid för mig. Det är en sjukt bra skola, för poker handlar nästan bara om sin egen psykologi. Hur kan du hantera din psykologi när det går bra och dåligt? Det är superlikt att driva en startup faktiskt.”

Men mycket har hänt sedan dess. Förutom riskkapital, en snart färdig produkt och ett gäng ännu hemliga samarbeten tilldelades bolaget tidigare i år Skype-grundaren Niklas Zennströms pris för hållbart entreprenörskap.

Ett pris som betytt mycket för Hjalmar Nilsonne – på flera plan.

”Det som är coolt med det är att Niklas verkligen är en kämpe för grönt entreprenörsskap. Han är nästan den enda som jag vet som pratar om det på ett seriöst sätt. Jag är övertygad om att hans Skype är det svenska bidrag som haft störst miljöpåverkan på världen. Alla kategorier."

Hur tänker du då?

”Om man räknar hur många resor som inte har skett på grund av att Skype funnits. Han har fattat att det som påverkar miljön och atmosfären på riktigt inte är antalet cykelbanor på Söder utan konkurrenskraftiga bolag och innovationer.”

Och nu tror du att energidata kommer bli en sådan innovation?

”Jag kan omöjligen tänka mig att det inte blir så. Det är inte säkert att vi kommer bli avsändaren, men att energidata kommer att digitaliseras och få människor att fatta bättre beslut, det är helt klart."

Har Niklas Zennström kunnat ge er några bra tips?

"Ja, han är riktigt smart och han har förstått var vi befinner oss. Det som händer med energibranchen är precis det som hände med kommunikationsbranschen och Skype. Då var det Telia, nu är det Vattenfall. Det kommer en avreglering som tvingar de statliga bolagen att konkurrera och en digitalisering som tvingar dem att tänka om."
"Han känner nog igen sig i det och tycker att det är lite kul."

Hur ser du själv på det – är Watty en vän eller fiende för energibolagen?

”Är Spotify en vän eller en fiende för skivbolagen? De utgör typ 25 procent av skivbolagens intäkter och de visade sig vara lösningen på deras problem. Men de är samtidigt en medicin."

”Det är ofta så branscher förändras. Världen förändras, och nu har vi kommit med en lösning.”